Mark och möjligheter : Kommunala erfarenheter av markägande och plangenomförande

I en situation med underskott på bostäder i många kommuner är det angeläget att det som planeras också blir byggt. Denna uppsats belyser kommunalt markägande och dess roll i genomförandet av detaljplaner. Syftet är att undersöka kommuners erfarenheter av tider för plangenomförande, att visa hur de arbetar för att säkerställa genomförande på egen och privat mark samt att undersöka hur deras och byggherrars agerande kan förstås i termer av markägande och makt. I uppsatsen presenteras erfarenheter från fyra kommuner genom studier av policydokument och intervjuer med tjänstemän. Resultatet visar att markägande har väldigt olika betydelse för bostadsproduktionen i de beskriva kommunerna. I några kommuner förefaller det ha en avgörande betydelse för bostadsproduktionen, i en kommun knappt någon alls. Överväganden kring markägande är dock i samtliga exempel centrala ur ett kommunalekonomiskt perspektiv. Kommunerna har inte någon enhetlig tillämpning av att säkerställa genomförande, olika metoder prövas utifrån förutsättningar i varje kommun. De krav som kommunerna kan ställa på genomförande och kvalitet uppfattas stå i relation till deras attraktivitet för bostadsutveckling och till markens värde. Det framförs också att kommunalt ägande av strategisk mark, under vissa förutsättningar, kan vara ett verktyg för att komma till rätta med flera hinder för bostadsbyggande