Aktiekapitalets funktioner : Vilken nivå på aktiekapitalet är att föredra?

Bakgrund: År 2010 sänkte regeringen de dåvarande aktiekapitalet på 100 000 SEK till 50 000 SEK och år 2020 gjordes en ytterligare sänkning till 25 000 SEK. Tidigare studier har främst fokuserat på konkurser och hur antalet har påverkats av olika nivåer på kapitalkravet. Det finns däremot fler faktorer som är intressanta att studera och denna studie kommer utöver konkurser att fokusera på hur företagens sysselsättning och lönsamhet påverkas av olika kapitalkrav samt om antalet aktiebolag ökar till följd av ett sänkt aktiekapital. Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka vilken nivå på aktiekapitalet som är att föredra genom att undersöka dess effekter. Metod: Den kvantitativa studien genomsyras av en deduktiv ansats och tillämpar paneldata. För att deducera studiens hypoteser används agentteorin, intressentteorin, legitimitetsteorin och den institutionella teorin. Hypoteserna testas sedan för att undersöka ifall de kan bevisa det faktum att aktiebolag presterar bättre vid ett högre aktiekapital. Databasen som används för att hämta det kvantitativa materialet är Infotorg Företag. Slutsats: Slutsatsen som kan dras av studien är att nystartade företags lönsamhet och sysselsättning inte skiljer sig åt mellan de olika aktiekapitalsnivåerna. Däremot har resultatet visat på att det registreras fler aktiebolag vid ett lägre kapitalkrav än vid ett högre kapitalkrav. Dessutom tyder indikationer på att aktiebolag med ett lägre aktiekapital har en högre sannolikhet att gå i konkurs. Nyckelord: Aktiebolag, aktiekapital(et), kapitalkrav(et