Drivkrafter bakom artmångfalden bland kärlväxter i Skåne

Vad som avgör arters heterogena fördelning över landskapet är något som länge har fascinerat och intresserat biologer. Vad som påverkar biodiversiteten är däremot komplext, med en rad olika faktorer som inverkar tillsammans. För att studera biodiversiteten krävs någon form av mått och det vanligaste är att beräkna artrikedomen. I den här rapporten används data över artrikedomen av kärlväxter i Skåne sammanställt mellan åren 1989 - 2006 och 2008 – 2015 för att titta på hur den totala artrikedomen varierar beroende på markanvändning och förekomsten av kalkrik berggrund. Resultatet visade, som i många andra studier, att ett mer heterogent landskap positivt påverkar den totala artrikedomen genom att det tillförs fler habitat. Resultatet visade också att artrikedomen inte påverkas så negativt som skulle kunna förväntas av det mer antropogent påverkade åkerlandskapet. Det kan bero på att många viktiga artrika småbiotoper i åkerlandskapet eller att jordbruksmarkerna är placerade på kalkrika bergarter.Viktigt med ett varierat landskap för våra växters mångfald! Biologisk mångfald är ett begrepp som beskriver den variation naturen består av. Det finns många fördelar med en rik mångfald och kanske det viktigast är att det bidrar till ett stabilt ekosystem. Det kan liknas vid aktier där vi sprider riskerna för att inte riskera att förlora allt på en gång. Vi lägger inte allt hopp på två aktier i samma affärsgren för om det går dåligt i den branschen förlorar vi våra pengar. Det är samma sak med mångfalden. Lägger vi vårt hopp till några enstaka arters överlevnad och någonting händer, kan vi förlora viktiga funktioner i ekosystemen. Det är därför viktigt att veta vad det är som påverkar fördelningen av arter och varför vissa platser är mer artrika än andra, vilket jag har undersökt i min studie. I Skåne är den mänskliga påverkan stor, med mycket jordbruk i söder och skogsbruk i norr. Människan började bruka jorden redan för runt 6000 år sedan och har sedan dess påverkat landskapet i olika utsträckning. Förr var jordbruket varierat och man både odlade och höll boskap på samma gård. Ett system med utmark och inäga, djurens mark och odlad mark, gav ett variationsrikt landskap och ett jordbruk där näringsämnen kunde cirkulera. Det skapade förutsättningar för flera nya biotoper där ibland ängen. Ängen tillhör en av våra mest artrika biotoper och är idag ett hem för många hotade arter. Även om ängen är artrik, men en mer sällsynt företeelse i vårt landskap, kan flera av ängens växter återfinnas på andra platser, så som vägkanter och åkerholmar. Precis som ängen hyser sin lite speciella flora, hyser skogarna sin. Tillsammans får vi mer artrika områden, vilket kan ses av grafen till höger. Diversitetmåttet grundar sig i hur jämn fördelningen är mellan de olika biotoperna. Det finns som sagt många saker som påverkar artrikedomen till att vara rikare i vissa områden än andra. Kalkrika jordar är ett exempel där växtfloran ofta är artrik. Markanvändningen har också betydelse, exempelvis är artrikedomen hög i områden, med ca 40–60% åkermark i jämförelse med barrskog där artrikedomen minskar efter ca 20% av marktypen. En förklaring till att så stora ytor av åkermark ändå är positiv för den totala artrikedomen är alla de småbiotoper, så som åkerholmar, som inkluderas där. Faktorer såsom markförhållande och markanvändning är bara några exempel på hur artrikedomen av kärlväxter varierar beroende på hur miljön ser ut. Examensarbete för kandidatexamen i Biologi 15 hp 2020. Biologiska institutionen, Lunds universitet Handledare: Torbjörn Tyler Biologiska institutionen, Lunds universite