Från Havsbruk till Murbruk

Mitt i Öresund ligger Ven, denna ö välkomnar och vinkar av alla förbipasserande fartyg i sundet, med den skånska kusten som sin östra horisont, och den själländska danska kusten till väster. Här möts Nordatlantens saltvatten med Östersjöns sötvatten, strömmarna skiftar i samma takt som vinden i seglen ändrar riktning. Här har jag spenderat många somrar, med min mormor, med vänner, och med kusiner. Precis som de andra sommargästerna har jag cyklat runt på öns gula cyklar, lika gula som rapsen som växer på de omkringliggande fälten. Under vinterhalvåret har jag endast betraktat ön på avstånd; hur ön möter stormvindarna med sina dramatiska backafall, dess siluett som försvinner när dimman tätnar, och som sen lyser upp när solen tittar fram mellan molnen. Här lyser stjärnorna klart, framförallt förut, på stjärnskådaren och astronomen Tycho Brahes tid. En stjärnskådare som behövde ett pappersbruk för alla sina kartor och fynd, på en ö som alltid har saknat skog och virke. I en vik på Vens sydvästra kust anlade han därför en damm, där bäcken kunde driva möllan med kraften från vattnet. Pappersbruket och dess mölla är sen länge borta, men dammen och bäcken finns kvar. Här, vid Pappersmöllebäcken, blev platsen för mitt examensarbete. Mitt projekt utgår från blåmusselskalen som blåser upp på våra stränder, och så även på Ven. Tidigt i projektet såg jag den danske tv-bonden bränna kalk på musselskal. Det var just detta som satte fart på min nyfikenhet, tänk vilken potential det finns hos musslorna! Förutom att de är där på stränderna är det också möjligt att få mer musslor genom odling i havet, ett havsbruk. Havsbruket för blåmusslorna blev grunden och ramverket för mitt projekt. Jag har utforskat de arkitektoniska möjligheterna hos blåmusslorna och vilka material en skulle kunna få fram. Musslorna används i sin helhet, både synliga och dolda i materialen i projektet. De har lett processen i de gestaltade nedslagen, från havsbruk, till restaurang, till kalkugn och murbruk. Blåmusslorna har styrt projektet, i hur jag har gestaltat mitt projekt längs med bäcken och hur något från havet möter land. Projektet har blivit tektoniska och gestaltade element som på olika sätt framhäver och kontrasterar vattnet i landskapet i dess olika form. Den historiska kontexten har fått nytt liv, när pappersmöllebäcken återigen kommer till bruk.Situated in the heart of Öresund is Ven, this Island welcomes and says farewell to all passing ships. It has the Scanian Swedish coast on its eastern horizon, and the Zealandic Danish coast to its west. This is where the saltwater from the North Atlantic sea blends with the freshwater from the Baltic Sea, where the currents change as the winds in the sails change its direction. On this Island the stars shine bright, more so then, when the astonomer and starwatcher Tycho Brahe lived. As an astronomer he needed to produce lots of paper, for all his starry maps and finds. At the southwest coast of Ven he therfore had a dam made, the stream from which could run the papermill The papermill is long gone, but the dam and the stream remains. Here on this island, by the papermill stream, I have chosen my site for this project. It is based on the shells of blue mussels that is washed upon our beaches, and likewise on the beaches of Ven . Early in the project, I saw the Danish TV farmer burn lime from mussel shells. This was what sparked my curiosity, just imagine the potential of the mussels! Besides being already available on the sandy brim of the sea, it is also possible to get more mussels through cultivation in the sea, as an aquaculture. An aquaculture for the mussels became the foundation and framework for my project. I have explored the architectural possibilities of the mussels and what materials could be obtained from them. The mussels are used in their entirety, both visible and hidden in the materials of the project. They have led the process in the designed elements, from aquaculture, to restaurant, to kiln oven and mortar. The blue mussels have guided the project, in how I have shaped my project along the stream and how something from the sea could meet the land. The project has become tectonic and shaped elements that in different ways accentuate and contrast the water in the landscape. The historical context has come to life again, when the papermill stream once again comes into use