Lokala fördelar av minskade klimatutsläpp?

A growing research field shows that climate mitigation measures can entail numerous co-benefits for other policy areas, including improved air quality, enhanced energy security and reduced maintenance costs. One possible strategy for enhancing climate action can be to emphasize these co-benefits. However, research has shown that co-benefits are seldom included when climate mitigation measures are formulated and implemented. This study aimed to investigate how co-benefits of climate mitigation measures are emphasized in Swedish municipalities, and what barriers and possibilities such strategy can entail. A content analysis of climate strategic documents and energy plans of 13 municipalities was performed. Interviews with officers from eight of these municipalities was further carried out. The result showed that co-benefits are recognized and emphasized by municipalities, but to various degree. Both economic, social and environmental co-benefits have been recognized. Larger municipalities tend to emphasize a larger number of different co-benefits in their strategic documents than smaller ones. In communication with politicians, inhabitants and businesses regarding climate mitigation measures, municipal officers raise the issue of co-benefits. The officers emphasized that the communication can advantageously be formulated differently, depending on the target group. Co-benefits are most commonly described qualitatively. Quantifications could enhance the impact of the co-benefits, especially when emphasized for politicians, but such analyses can be too complex for municipal officers to perform. Furthermore, analysing and communicating co-benefits can be time consuming, and more knowledge might be needed. Despite these barriers, emphasizing co-benefits can make mitigation measures more attractive for politicians and other actors. In conclusion, making the co-benefits more visible seems to be one possibly effective approach to enhance climate action in municipalities.Kommunernas uppdrag är omfattande, samtidigt som många kommuner har det tufft ekonomiskt. Skolor ska drivas, vård och omsorg skötas, avfall hämtas och gator asfalteras, och mycket mer därtill. Att klimatfrågan kan hamna längre ner på dagordningen är därför föga förvånande. Samtidigt kan, och behöver, en del av växthusgasutsläppen hanteras på just lokal nivå. En strategi för att öka klimatfrågans genomslagskraft är att uppmärksamma de positiva effekter som sådana satsningar även kan få på andra områden. När vi till exempel åker mindre bil minskar inte bara klimatutsläppen utan luftkvaliteten blir också bättre, vilket är bra för både folkhälsa och miljö. En kommun som arbetar med klimatfrågan kan också locka till sig företag och invånare, och genom att till exempel minska sin energiförbrukning kan kostnaderna minska på köpet. I den här uppsatsen har jag undersökt hur kommuner uppmärksammar sådana positiva effekter, och vilka möjligheter och hinder det kan föra med sig. För att ta reda på detta har jag analyserat klimatstrategier och energiplaner och intervjuat tjänstepersoner. Det visade sig att kommuner i flera sammanhang väljer att kommunicera och lyfta dessa positiva sidoeffekter. Dock tar det tid och kräver resurser, och mer kunskap kan behövas. I intervjuerna framkom att klimatarbetet med fördel kan anpassas efter den målgrupp det riktar sig till. I kampanjer där invånare uppmuntras att välja gång och cykel framför bilen kan det till exempel vara bättre att fokusera på de positiva hälsoeffekterna som detta kan ge, snarare än de minskade utsläppen. För företag är det dessutom viktigt att de ekonomiska fördelarna av klimatengagemang lyfts fram; klimatsmarta företag kan locka kunder och ge konkurrensfördelar. Och för att få politikerna att säga ”ja, det här vill vi göra!” kan det vara en god idé att visa att klimatarbetet kan ge fler positiva effekter, gärna i form av sparade kronor och ören. Klimatarbetet kan alltså ge mer än bara minskade växthusgasutsläpp, och genom att uppmärksamma det kan man få med fler på tåget