Inventering enligt MIFO fas 1 av fyra nedlagda deponier i Åstorps kommun

In Sweden, it is every municipality’s responsibility to identify and risk evaluate disused landfills located within the municipality. The purpose of this study is to risk evaluate four disused landfills in Åstorps kommun, Scania, for which a risk evaluation hasn’t previously been done. In this study, the risk evaluation has been done by using a revised version of MIFO (Method of Surveying Contaminated Sites) phase 1. This has included visits to the disused landfills and archive studies. The risk evaluation through MIFO leads to a risk classification. The results led to one object being classified as risk class 4 (low risk), two objects being classified as risk class 3 (moderate risk) and one object being classified as risk class 2 (high risk). Potential risks from the disused landfills are formation of landfill gas and contaminant transport to ground- and surface water. Contaminant transport to groundwater is one of the main factors, as two of the objects are located within a water protection area. It should be noted that the risk classification is not final and can only be confirmed or demented by further studies, for example with soil or water sampling. It is recommended that this is done for the object which was classified as risk class 2. Potentially, further studies could also be relevant for the objects classified as risk class 3.Syns inte, finns inte – eller? Gamla synder kan ibland vara allt för lätta att glömma. Det gör dock tyvärr inte att de försvinner. Ett exempel är gamla deponier, platser där människor tidigare slängt sina sopor och förmodligen inte visste vad det kunde komma att ha för konsekvenser. I Sverige finns det ungefär 85 000 förorenade områden, alltså platser som är så pass förorenade att skada eller olägenhet för människor eller miljö kan uppstå. Som ett steg i arbetet mot en giftfri miljö har fyra stycken potentiellt förorenade områden, i form av nedlagda deponier, i Åstorps kommun riskbedömts i examensarbetet. Resultatet visade att det faktiskt finns olägenheter som kan uppkomma av de nedlagda deponierna. Spridning av föroreningar till skyddsvärt grundvatten och bildning av lättantändlig växthusgas är exempel på möjliga problem som kan uppstå, men som är klart bättre att undvika. Idag omfattas verksamma deponier av ett antal lagar och regleringar. Det finns riktlinjer gällande vad som får deponeras och var detta får ske. Så har inte fallet alltid varit. Sopor har ofta hamnat där det helt enkelt passade människan bäst för tillfället. Fanns det en grop, en slänt, ett dike eller kanske en gammal grustäkt i närheten? Perfekt! Där kunde soporna slängas och försvinna ur ens liv. Täcktes avfallet dessutom sedan över, då syntes det ju inte ens längre. ”Out of sight, out of mind” är ett tankesätt som väldigt lätt går att applicera på tidigare sophantering. Som tur är har vi idag kommit så långt att vi förstår att soporna inte försvinner för att de grävs ned och att platser där gamla deponier har funnits faktiskt kan utgöra en risk för både människa och miljö. Att hitta, undersöka och göra en riskbedömning av dessa platser är en viktig del i att förebygga föroreningsspridning i naturen. Det är min förhoppning att examensarbetet kan användas i Åstorps kommuns fortsatta arbete med förorenade områden. Detta genom att bidra med en sammanställning över befintlig information om områdena och en riskbedömning där det diskuteras om vidare undersökningar kan vara aktuella. Platser som dessa behöver uppmärksammas och utredas. För även om de inte alltid syns, så finns de