183 dagar eller sex månader? - Svensk beskattning av tjänsteresenärer med ett formellt respektive ekonomiskt arbetsgivarsynsätt i ett EU-rättsligt perspektiv

The Swedish government has proposed introducing the concept of economic employer in Swedish tax law. The changes are proposed to take effect on 1 January 2021 and entail that some individuals, whose income was previously tax exempt due to the so called 183-day rule, now will be subject to Swedish income tax. This applies to situations of hiring-out of labour. A hiring-out of labour situation occurs when an individual, employed by a foreign employer, carries out work as an integrated part of the business activities of a Swedish person. The Swedish person is then considered as the foreign individual’s economic employer resulting in the foreign individual being subject to Swedish income tax on income earned while working in Sweden, as if employed in Sweden. Due to transfer pricing rules on intra-group services, the new rules will in some cases apply to short-term business travellers that are limited tax residents in Sweden. In these cases, tax liability will arise for income earned during business trips to Sweden. Swedish unlimited tax residents working abroad can under some circumstances claim tax exemption in accordance with the so called six-month rule or one-year rule for income earned through their foreign employment relating to work carried out both abroad and in Sweden. As a result, short-term business travellers employed abroad but with unlimited tax residency in Sweden can claim tax exemption for income related to work in Sweden in situations where limited tax residents cannot. This thesis examines how tax residency status for short term business travellers affect their effective taxation in Sweden. The current legislation is analysed from an EU-regulatory perspective to determine if the rules comply with the free movement doctrine. Further, the effect on short term business travellers of an economic employer view is examined and the proposed legislation’s compliance with the free movement of labour is analysed. This thesis concludes that the current Swedish rules on tax exemption for short-term business travellers limits the free movement of labour within the EU in cases where limited tax residents cannot claim tax exemption while unlimited tax residents in a comparable situation can claim such exemption in accordance with the six-month rule or one-year rule and the double taxation on limited tax residents is not fully neutralized through the applicable tax treaty. It is further concluded in this thesis that an economic employer view will increase the number of cases where the free movement of labour is limited through discrepancies in tax exemption doctrines for short-term business travellers depending on their tax residency status.Regeringen ämnar införa synsättet ekonomisk arbetsgivare i Sverige från och med den 1 januari 2021. Förändringen innebär att personer som tidigare kunde åberopa skattefrihet i Sverige till följd av den så kallade 183- dagarsregeln nu i vissa fall blir skattskyldiga i Sverige. Detta gäller arbetstagare som är anställda utomlands men som arbetar i Sverige och anses uthyrda till Sverige. En sådan uthyrningssituation bedöms föreligga om arbetstagaren utför arbete i Sverige, åt sin arbetsgivares räkning, men som en integrerad del av en svensk uppdragsgivares verksamhet. Den svenska uppdragsgivaren anses då vara ekonomisk arbetsgivare med följden att arbetstagaren blir skattskyldig i Sverige för inkomst som intjänas i Sverige. Till följd av regler för internprissättning inom koncerner kommer personer som reser på tjänsteresa till Sverige i vissa fall att träffas av de nya reglerna. Begränsat skattskyldiga personer som tidigare kunde undanta sin inkomst från beskattning genom tillämpning av 183-dagarsregeln blir istället skattskyldiga för inkomst som är hänförlig till arbete utfört under tjänsteresan i Sverige. Obegränsat skattskyldiga personer som är anställda utomlands kan under vissa förutsättningar undanta sin arbetsinkomst från utlandsanställningen från svensk beskattning. Detta gäller även arbete som utförs på tjänsteresor till Sverige om vistelsen i Sverige är kortare än sex dagar per månad och 72 dagar per år. I uppsatsen jämförs den svenska beskattningen av begränsat respektive obegränsat skattskyldiga utländska tjänsteresenärer. Jämförelsen sker utifrån regler om fri rörlighet för arbetstagare inom EU och i ljuset av Högsta förvaltningsdomstolens praxis. Den EU-rättsliga analys som sker i uppsatsen görs både av dagens regler och utifrån rättsläget om Sverige inför synsättet ekonomisk arbetsgivare. De konkreta effekterna för tjänsteresenärer av införandet av synsättet ekonomisk arbetsgivare utreds också i uppsatsen. Slutsatsen i uppsatsen är att begränsat skattskyldiga tjänsteresenärers fria rörlighet i vissa fall begränsas genom att obegränsat skattskyldiga personers inkomst undantas från beskattning i situationer där begränsat skattskyldiga personers inkomst beskattas. Detta resulterar i en högre total beskattning för begränsat skattskyldiga personer i vissa fall. Vidare konstateras i uppsatsen att införandet av synsättet ekonomisk arbetsgivare i vissa fall medför en högre total beskattning för tjänsteresenärer inom koncerner genom att deras inkomst blir skattepliktig i Sverige. Detta gäller bara begränsat skattskyldiga personer och utgör en utvidgad begränsning av den fria rörligheten för arbetstagare