Metodik för Marknadsvärdering av Överskottsmassor : Uppgradering med våtsikt

Samhället vill genomföra åtgärder för att tillgodose alla generationers behov. Det innebär bland annat att minska mängden avfall och ett effektivare nyttjande av naturresurser. Överskottsmassor representerar i Sverige en stor del av avfallet som skickas till deponier. Vidare är den näst störst nyttjade naturresursen i Sverige ballastprodukter. Det finns därför potential att uppgradera överskottsmassor genom att de sorteras och renas till ballastprodukter, exempelvis genom våtsiktning. En återvinningsanläggning för uppgradering kan dessutom lokaliseras strategiskt så att transportsträckorna minimeras. Det finns alltså flera positiva aspekter med extern uppgradering av överskottsmassor som kan leda till minskade avfallsmängder, minskat nyttjande av jungfrulig ballast och kortare transportsträckor. Att använda återvunna ballastprodukter upplevs dock osäkert av anläggningsbranschen idag. För att höja och säkerställa kvalitén av ballastprodukten måste återvinningsverksamheterna vara medveten om kvalitén på överskottsmassorna de tar in. Examensarbetet bidrar till dessa omställningar genom att undersöka hur egenskaperna hos överskottsmassor påverkar effektiviteten och lönsamheten vid uppgradering där en existerande återvinningsverksamhet med våtsikt används som fallstudie. Från intervjuer av personer verksamma inom värdekedjan från uppkomst till återvinning av överskottsmassor identifierades fyra egenskaper som påverkar uppgraderingen: kornstorleksfördelningen, föroreningshalten, halten organiskt material och konsistensen (så kallade blöta massor). Egenskaperna påverkade överskottsmassornas flödesvägar, uppgraderingsprocessen, hanteringen och andelen restprodukt. Idag tar den studerade återvinningsverksamheten med våtsikt hänsyn till egenskaperna halten organiskt material och konsistensen genom att ställa krav i upphandlingen av överskottsmassor med riktvärden på total halt organiskt material (TOC) och torrsubstansen (TS). Föroreningshalten i massorna styr främst om överskottsmassorna kommer att direkt återanvändas, återvinnas, uppgraderas eller deponeras. Uppgradering innebär en ökad kostnad och därför prioriteras direkt återanvändning av överskottsmassor när det är möjligt. Återvinningsanläggningar har också en begränsad mottagningskapacitet och finns idag inte tillgängliga i stor utsträckning över Sverige. Därav är vanligaste alternativet för förorenade överskottsmassor att skickas till deponier. Den egenskap som tas minst hänsyn till, men som kan skapa stora problem i uppgraderingsprocessen, är kornstorleksfördelningen. Idag tar den studerade återvinningsverksamheten inte hänsyn till kornstorleksfördelningen vid upphandling av överskottsmassorna, eftersom den vanligtvis inte analyseras av alla beställare i samband med förundersökningarna. Kornstorleken är viktig eftersom den visar på proportionerna av ballastprodukter och restprodukter i form av finmaterial i överskottsmassorna. Inom examensarbetet gjordes en GIS-studie med jordartskartan och utbyggnadsstrategier vars resultat indikerade på kornstorleksfördelningen i upptagningsområdet för den studerade våtsikten. Den visade att den dominerande jordarten i Malmös närområde var lerig morän, men att även sandiga och grusiga jordartstyper förekommer som skulle kunna uppfylla den studerade verksamhetens behov av överskottsmassor. Vidare visade en kostnads- och intäktsanalys att de sandiga och grusiga jordartstyperna bör prioriteras, eftersom de leriga jordartstyperna i området inte skulle vara lönsamma att uppgradera. Vid etablering av nya återvinningsverksamheter bör alltså ett strategiskt val göras av områden med sandiga och grusiga jordartstyper för att ha tillgång till fördelaktig kornstorleksfördelning. Ur anläggningsbranschens synvinkel, måste överskottsmassor vara förorenade för att vara lönsamma att uppgraderas. Därav resulterar den föreslagna metodiken i att både ta hänsyn till förekommande kornstorlekar via jordartskartor och förorenade punkter i det tilltänkta upptagningsområdet innan schaktning ens planerats. En återvinningsverksamhet som använder våtsikt kan enligt resultaten vara en del av lösningen för att minska mängden avfall som skickas till deponier, för att minska brytningen av jungfruliga material och minska utsläppen från transporter i anläggningsbranschen