Declaring climate impact from buildings

The increased greenhouse effect is today a global environmental problem that affects all living things on our planet. One fifth of the domestic emissions of greenhouse gases in Sweden originate from the construction and real estate sector. The Swedish Government has taken action to reduce the climate impact and is therefore suggesting a climate declaration requirement. This means that all buildings whose planning permission is handed in after the 1st of January 2022 is obliged to follow this requirement. To climate declare implies to show the total amount of greenhouse gases related to the materials used. The purpose of this study is to increase knowledge about the challenges and possibilities the proposition of climate declaration might bring. Four structural engineers were interviewed with aim to investigate their point of view on this issue and how their way of working might be affected in the future. To identify challenges that might occur with reference to the proposition of climate declaration, two calculations of climate impact were done. Results from the interviews indicate that the structural engineers enter the process of a project too late to contribute in an optimal way to a reduced climate impact. The calculation of climate impact shows e.g. that glass wool contributes to a higher climate impact than insulation of cellulose regardless of which environmental data was used. Calculation of climate impact shows that the majority of the materials contributes to a higher climate impact if generic data was used instead of product specific data. When the climate declaration requirement is introduced it will be important to allocate resources to investigate alternative material and methods, in order to reduces the climate impact. The idea of who traditionally access the different stages of the process of building may need to be questioned.Den förstärkta växthuseffekten är idag ett globalt miljöproblem som påverkar allt levande på vår planet. I Sverige beräknas en femtedel av utsläppen av de inhemska växthusgaserna härledas till bygg- och fastighetssektorn. Som ett steg mot en minskad klimatpåverkan föreslår Sveriges regering att alla byggnader vars bygglov söks från 1 januari 2022 ska klimatdeklareras och har gett Boverket i uppdrag att lägga fram ett förslag på utförandet. Att klimatdeklarera en byggnad innebär att redovisa det totala utsläppet av växthusgaser från de material som byggs in i en byggnad. Detta examensarbete har genomförts i samarbete med enheten för Hållbara byggnader på Ramboll Sweden AB med syfte att sprida kunskap om vilka utmaningar och möjligheter Boverkets förslag kan komma att innebära. I studien har fyra konstruktörer intervjuats för att undersöka deras syn på Boverkets förslag och hur det kan komma att påverka deras arbetssätt. För att få förståelse för de utmaningar som kan tänkas uppstå har det i studien även gjorts klimatberäkningar för att identifiera olika typer av problem. I intervjuerna vittnar respondenterna om att konstruktörer ofta kommer in för sent i byggprocessen för att optimalt kunna bidra till en minskad klimatpåverkan. Ur studiens klimatberäkningar framgår det till exempel att ett vindsbjälklag isolerat med glasull har en nästan dubbelt så stor klimatpåverkan som ett vindsbjälklag isolera med cellulosaisolering. Samtidigt ser man att beräkningsmetoderna och miljödatakällorna ger förhållandevis stor skillnad avseende materialens klimatpåverkan. Det kan vid införandet av klimatdeklarationer komma att bli viktigt att avsätta tid för att undersöka alternativa material och metoder i syfte att minska klimatpåverkan. Synen på byggprocessen, vilka aktörer som traditionellt medverkar i vilka skeden, kan även behöva utmanas