Från förvaring till rehabilitering : En analys av hur psykisk sjukdom framställts i statens offentliga utredningar

Att begrepp ändras genom historien är ingen nyhet, hur begreppen utvecklats och vad begreppen har för innebörd väckte däremot vårt intresse. Denna studie undersöker transitionen av företeelsen psykisk sjukdom i statens offentliga utredningar, från början av 1900-talet till början av 2010-talet. Detta utifrån en analys av på vilka sätt psykisk sjukdom benämns i dessa utredningar, på vilka sätt personer med psykisk sjukdom beskrivs och konstrueras, samt vilka följder som går att utläsa utifrån dessa konstruktioner. Studien utgår från en socialkonstruktivistisk ansats och kritisk diskursanalys som teori och metod. Den kritiska diskursanalysen kompletteras med Foucaults begrepp makt och kunskap. Studiens material består av tolv utvalda utredningar från tre olika tidsnedslag (1923–1929, 1958–1964, 2006–2012) vilka lästes, kodades och tematiserades utifrån kritisk diskursanalys som metod. Vi fann olika typer av transitioner i förhållande till frågeställningarna, bland annat hur benämningar gått från sinnessjuk till person med psykisk sjukdom, hur språket medikaliserades och sedan även hur det sociala arbetet fått ta allt större plats. Ur resultatet utläste vi tre olika övergripande beskrivningar som fick representera de olika tidsnedslagen, förvaring, vård och rehabilitering. Varje beskrivning hade en dominerande diskurs. Förvaring karaktäriserades av en samhällsbeskyddande diskurs som präglades av att samhället ska beskyddas mot personer med psykisk sjukdom. Vård karaktäriserades av en samhällsbegränsande diskurs som handlade om samhället skapar begränsningar för personer med psykisk sjukdom på olika sätt. Rehabilitering karaktäriserades av en samhällsanpassande diskurs där utredningarna beskrev hur samhället skulle anpassas för personer med psykisk sjukdom