Den komplexa verkligheten. En kvalitativ studie om socialsekreterares förhållningssätt till samtycke i kombination med demensdiagnos

Syftet med denna studie var att skapa en fördjupad förståelse kring socialsekreterares förhållningssätt till samtycke i kombination med demensdiagnos. Studiens syfte besvarades med hjälp av en kvalitativ metod i form av två parintervjuer, vilka tog avstamp i en vinjett. Urvalet bestod av fyra socialsekreterare som arbetar inom biståndsenheten, äldreomsorg, med varierande utbildnings- och erfarenhetsbakgrunder, i åldrarna 25–60. Med stöd i tidigare forskning, systemteori samt etiska teorier analyserades empirin. Resultatet visade att socialsekreterare kan erfara olika utmaningar vid inhämtande av samtycke från individer med demensdiagnos. De utmaningar vi identifierade var olika åsikter, klientens förmåga och återkallande av samtycke. Resultatet visade även att socialsekreterare använder sig av olika strategier vid inhämtande av samtycke från individer med demensdiagnos. Dessa strategier var samtalets konst, samverkan och motivation samt förebyggande arbete. Vidare visade resultatet att samtycke kan förstås utifrån individ och situation vilket resulterade i två samtyckesformer, uttryckligt och presumerat. Resultatet visade även att individ, situation samt samverkan har en betydelsefull påverkan på socialsekreterares förhållningssätt. Det framkom även att förhållningssättet är en balansgång där socialsekreterare stöter på etiska dilemman i sitt vardagliga arbete