A spatial study of children's movement in Stockholm city : influence of socio-economic factors regarding the choice of transportation mode

Den allmänna fysiska aktiviteten har stadigt minskat i stora delar av världen. Aktiva skoltransporter, till vilka gång och cykel räknas, visar på en liknande trend. Samtidigt kan fysisk aktivitet bland annat motverka olika former av cancer, hjärt- och kärlsjukdomar samt fetma och övervikt. Det har visats att det finns ett samband mellan socioekonomiska variabler och grad av fysisk aktivitet. Socioekonomi kan således vara en viktig påverkande faktor i frågan om hälsa och välbefinnande, både för vuxna och barn. Statistiska analyser, i kombination med geografisk metodik och rumslig analys är användbart när ojämlikhet studeras då socioekonomiska skillnader ofta är platsbunden och hänger samman med den byggda miljön. Studien visar att en nätverksanalys tillsammans med en friktionsekvation kan användas i arbetet med förändringar av den fysiska miljön för att skapa säkrare vägar där barn och vuxna vill gå och cykla till skola, arbete och fritidsaktiviteter. Verktyget som arbetats fram i studien kan exempelvis vara användbart för kommuner, länsstyrelser och stadsplanerare i arbetet för att främja en mer aktiv livsstil. Fokus ligger i första hand på att underlätta samhällsplaneringsarbete i syfte att gynna användandet av aktiva transportsätt för barn och ungdomar. Vidare visar studien att barn från familjer med högre inkomst tenderar att transportera sig med bil framför aktiva transportsätt. Även gällande vårdnadshavarnas födelseland och utbildningsnivå syns skillnader i val av transportsätt. Rörande utbildningsnivå finns indikationer på att aktiva transportsätt väljs bort när utbildningsnivån ökar. Angående födelseland verkar barn vars vårdnadshavare är födda utanför Europa välja bort bilen och istället använda sig av aktiva transportsätt, vilket är det motsatta gällande barn vars vårdnadshavare är födda i Sverige. Kopplingen mellan socioekonomiska faktorer och transportsätt förefaller vara förknippad till resurser i Stockholms kommun. Studien visar på hur en harmonisering mellan olika aktörer såsom forskare, myndigheter och kommuner skulle kunna leda till förbättrade förutsättningar för aktiva transporter och i förlängningen till ett mer hållbart samhälle ur ett socialt, ekonomiskt och miljömässigt perspektiv.General physical activity has steadily declined in large parts of the world, concurrently active school transport, e.g. walking and cycling, shows a similar trend. The decrease in the amount of physical activity is urgent since it can counteract various forms of cancer, cardiovascular disease as well as obesity. It has been shown that there is a relationship between socioeconomic variables and degree of physical activity. Socioeconomics can thus be an important influencing factor regarding health and well-being, both for adults and children. Statistical analysis, in combination with geographical methodology and spatial analysis, is useful when studying inequality as socio-economic differences often are local and related to the built environment. The study shows that a network analysis together with a friction equation can be used in the work of changing the physical environment to create safer roads where children and adults want to walk and cycle to school, work and leisure activities. The tool developed in the study can be useful for municipalities, county councils and city planners in their work to promote a more active lifestyle. The focus is primarily on facilitating community planning work with the aim of promoting the use of active modes of transport for children and adolescents. Furthermore, the study shows that children from families with higher incomes tend to transport themselves by car over active modes of transport. Differences in the choice of mode of transport are also apparent regarding the country of birth and the level of education. Regarding education level there are indications that active modes of transport are neglected when the education level increases. Concerning the country of birth, children whose guardians are born outside Europe appear not to use the car as a mode of transport, and instead use active modes of transport. On the contrary, children whose guardians are born in Sweden tend to have the car as their primary mode of transport. The connection between socio-economic factors and modes of transport seems to be linked to resources in Stockholm municipality. Moreover, this study shows how a harmonization between different actors such as researchers, authorities and municipalities could lead to improved conditions for active transport and, by extension, to a more sustainable society from a social, economic and environmental perspective