Sjuksköterskors upplevelse av smärtskattning och smärtlindring av äldre patienter i palliativ vård

Bakgrund: I Sverige bedrivs allmän palliativ vård inom alla vårdformer som sjukhus, primärvård, hemsjukvård och vård- och omsorgsboende av personal med grundläggande kunskap och kompetens i palliativ vård. Enligt Socialstyrelsen, 2016 är det viktigt att alltid göra en klinisk bedömning för att minimera risken för obehandlad smärta. Därför bör det finnas lättillgängliga rutiner och riktlinjer för hur personalen ska använda de olika instrument som finns för olika bedömningar och att personalen har tillgång till utbildning och information om hur man använder de olika instrument som finns tillgängliga. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelse av smärtskattning och smärtlindring av äldre patienter i palliativ vård. Metod: Deskriptiv kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Insamlad data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Fyra huvudkategorier framkom: klinisk blick och erfarenhet, bristande rutiner och riktlinjer saknas, Palliativa rådgivningsteamets betydelse och trygghet vid ordinationer. Slutsats: Det framkom att sjuksköterskor behöver utbildning och information om användningen av olika smärtskattningsinstrument. Att Palliativa rådgivningsteamet är en viktig samarbetspartner kring patienter i palliativ vård. Samt att teamarbete är en kvalitetssäkring av vården som patienten erhåller.Background: In Sweden conducts public palliative care in all careforms as hospitals, primary care, home care and in carehomes by staff with essential knowledge and competence in palliative care. According to the Swedish health authorities (Socialstyrelsen, 2016) it´s important to always do a clinical assessment to minimize the risk of untreated pain.Therefore it ought to be easy access to routines and guidelines for the staff how to use the different tools that are available for different assessments. And also that the staff has access to education and information how to use the different tolls that are available. Aim: To describe nurse´s experiences of pain assessment and pain relief of elderly patients in palliative care. Method: Descriptive qualitative interview study with inductive content, analyzed according to Graneheim and Lundman´s (2004) content analysis. Result: Four head categories emerged: clinical eye and experience, insufficient routines and missing guidelines, the Palliative advising team´s importance and security in prescription. Conclusion: It emerged that nurses need education and information about the use of different pain assessment tools. And that the Palliative advising team is an important work partner around patients in palliative care. And teamwork is a guarantee of quality of the care that the patient acquire