Sök- och källkritik i grundskolan : En forskningsrapport

I den här rapporten presenteras resultaten från ett forskningsprojekt där undervisning om och lärande av informationssökning och källkritik i skolan studerats. Undersökningen har haft ungdomar i årskurs 9, samt deras lärare i samhällskunskap och svenska i fokus. Projektets övergripande forskningsfråga lyder: vilka olika roller spelar undervisning i informationssökning och källkritik i svenska och samhällskunskap för elever i årskurs 9 för a) skolundervisningen och för b) vardagen utanför skolan? Projektet, som finansierats av Internetstiftelsen, har som syfte skapa en fördjupad förståelse för olika sätt att undervisa i informationssökning och källkritik som idag praktiseras i grundskolan, samt för hur dessa olika undervisningssätt kan bidra till att förbereda elever för informationssamhällets utmaningar. Ungdomar lever numera stora delar av sina liv på internet, inte sällan med några få sociala medier i form av applikationer på mobiltelefonen som ingångar till omvärlden. I läroplanen Lgr 11 ges mycket utrymme åt informationssökning och källkritik och i den uppdaterade läroplanen för grundskolan respektive gymnasieskolan förtydligas digitala aspekter i kursplanerna. Ansvaret för hur undervisning om medie- och informationskunnighet (MIK) ska genomföras och vad den ska innehålla hamnar hos den enskilda läraren, ibland i samarbete med skolbibliotekarien. Inom ramen för projektet har under 2017 kvalitativa fallstudier av fem skolor genomförts. Sammantaget har 16 intervjuer gjorts med 8 lärare i svenska och/eller samhällskunskap, samt till detta 3 intervjuer med skolbibliotekarier. Därutöver har 239 elever i årskurs 9 besvarat en enkät. Resultaten synliggör tre olika typer av undervisning om informationssökning och källkritik i skolan: 1) informationssökning och källkritik som isolerat kunskapsinnehåll, 2) informationssökning och källkritik som integrerat kunskapsinnehåll, samt 3) informationssökning och källkritik som aspekt på kunskapsinnehåll. Vidare visar rapporten på att källkritikens traditionella kriterier – äkthet, tid, beroende, tendens – dominerar undervisningen i källkritik. Informationssökning är som undervisningsinnehåll ganska osynlig, särskilt när den diskuteras i samband med bedömning. Både när det gäller informationssökning och källkritik saknas till stor del en infrastrukturell förståelse. De viktigaste slutsatserna från studien kan sammanfattas med fem punkter: Undervisning i källkritik har betydelse för elevernas skolgång och för hur de interagerar med information på fritiden. Med källkritik avses i skolan främst de fyra kriterierna äkthet, tid, beroende och tendens. En kontextualiserad källkritik – där även förståelse för nätets infrastruktur, användargenererad data och algoritmers betydelse och funktion ingår – är sällsynt. Informationssökning som undervisningsinnehåll får stå tillbaka för källkritiken och som bedömningsunderlag är förmågan att söka information i det närmaste frånvarande. Det behövs en diskussion om vad som avses med informationssökning och källkritik, inklusive en diskussion kring källkritikens gränser. Den roll som skolbibliotekarier har i relation till undervisning om och bedömning av informationssökning och källkritik behöver förtydligas