Tillämpningen av kooperativt lärande i svenskämnet: hur det gestaltar sig i olika socioekonomiska upptagningsområden

Syftet med studien är att undersöka varför verksamma lärare i årskurs ett och tre arbetar utifrån kooperativt lärande i ämnet svenska och svenska som andraspråk på två skolor i skilda socioekonomiska upptagningsområden. Vidare är syftet att undersöka om och i så fall hur kooperativt lärande kan bidra till språkutveckling för alla elever. Studien bygger på en kvalitativ metod samt klassrumsobservationer. Observationer är gjorda på två olika skolor i fyra olika klasser med elever i åldrarna 7 och 9 år. Fem lärare blev intervjuade. Resultaten erhölls genom tematisk analys. Resultaten visar att kooperativt lärande kan fungera som undervisningsform för alla elever. Det finns både för- och nackdelar med kooperativt lärande men kontentan är att läraren bör se till elevgruppen och därefter anpassa arbetssättet. Vidare visar resultatet att eleverna i samarbete i grupp eller lärpar, blev mer delaktiga och mer kommunikativa. Elevernas språkutveckling gynnades genom att de delade kunskap med varandra, lärde sig nya ord och begrepp samt övade på att föra dialog. Slutsatsen är att arbetssättet måste få ta tid och att eleverna ska bli förtrogna med det, för att successivt bygga upp det positiva ömsesidiga beroendet