Families experiences of hope in care of a child with cancer : a literature review

Bakgrund När ett barn drabbas av cancer, drabbas hela familjen. Detta betyder att om en individs livssituation förändras kommer detta påverka livet för alla inkluderade. Därför är det essentiellt att familjen och omvårdnaden betraktas som helhet. Hopp har visat sig ha en stor betydelse inom cancervården och för tillfrisknandet. Däremot kan avsaknaden av hoppet få konsekvenser som nedstämdhet, nedsatt motivation och minskad följsamhet i behandlingen. Bakgrunden visar att sjuksköterskan är den profession som ter sig bäst lämpad i främjandet och bibehållandet av hoppet. Syfte Syftet var att beskriva familjers upplevelser av hopp i vården av ett cancersjukt barn. Metod En icke-systematisk litteraturöversikt med 17 vetenskapliga artiklar. Tolv vetenskapliga artiklar söktes fram i PubMed och CINAHL samt fem stycken via en manuell sökning. Det totala antalet artiklar kvalitetsgranskades och genomgick sedan en integrerad analys. Resultat Flertalet familjer upplevde hoppet som konstant och den viktigaste faktorn i vården av ett cancersjukt barn. Däremot kunde familjer även uppleva att hoppets intensitet varierade beroende på vad som inträffade under behandlingen. Variationens intensitet beskrevs utifrån en hög hoppfullhet som resulterade i minskade ångestsymtom medan en låg hoppfullhet orsakade depression och ångest. Familjers upplevelser av vilka faktorer som främjade hoppet var framförallt ett empatiskt och förstående bemötande, stöd från närstående och vårdpersonal samt sanningsenlig information och kunskap om sjukdomen. Slutsats Alla familjer till ett cancersjukt barn upplever att hoppet har en signifikant betydelse i vården. Dels för att orka fortsätta behandlingarna genom den berg- och dalbana föräldrarna beskriver att cancervården medför, men också för att motverka de konsekvenser som cancern och hopplöshet kan orsaka, såsom depression och ångest. Sammantaget beskrevs hoppet som fluktuerande under hela vårdtiden men familjernas upplevelse av hoppet var alltid konstanBackground The whole family is affected when their child is diagnosed with cancer. If one individuals' life situation changes, this will affect the lives of everyone included. It is essential that the nursing and the family is seen as united. Hope has shown have a great meaning in cancer care and for the recovery. However, lack av hope can eventuate consequences like depression, decreased motivation and compliance. The background shows that the nurse is the profession that is best suited for promoting and preservation of hope. Aim The aim was to describe family's experiences of hope in care of a child with cancer. Method A non-systematic literature review with 17 scientific articles. Twelve scientific articles were search in PubMed and CINAHL and five articles through a manual research. The total amount of articles was quality reviewed and went later on through an integrated analysis. Results Most families experienced hope as something constant and the most important component in nursing for a child suffering from cancer. However parents could also experience that the intensity of hope varied depending on how the treatment progress went. Intensity of the variation was described as high hopefulness resulted in reduced anxiety symptoms while a low hopefulness caused depression and anxiety. An empathic and understanding response, support from relatives and health care professionals together with truthful information and knowledge about the disease were those factors that promoted hope according to the family. Conclusions All families experienced the significant meaning of hope. Partly to be able to continue the treatments through the roller-coaster parents described that the cancer brings with it, but also to be able to resist the consequences cancer and hopelessness can bring, such as depression and anxiety. Summarized, hope is described as something fluctuating but were always present