Lärares syn på matematisk problemlösning : En kvalitativ studie med syfte att synliggöra uppfattningar hos lärare om det matematikdidaktiska arbetet med problemlösning

Denna studie syftar till att synliggöra vilka uppfattningar som finns om matematiska problem och visa hur det didaktiska arbetet med problemlösning kan se ut. Frågan är relevant eftersom Skolverket har gett problemlösning en mer framträdande roll i de senaste kursplanerna samtidigt som Skolinspektionens kvalitetsgranskningar pekar på brister inom det didaktiska arbetet med problemlösning. Fem lärare i grundskolans senare år berättar i intervjuer om sin syn på problemlösning i matematik. Deras svar sätts i relation till vad forskning och Skolverket förespråkar i ämnet. Lärarnas upplevda vinster och hinder med problemlösning presenteras och diskuteras mot deras uttryckta och identifierade visioner om ämnet. Resultatet av detta visar att lärarna tycks ganska eniga i uppfattningen om vad problemlösning innebär t.ex. att diskussioner är ett viktigt inslag och att elever behöver ha förkunskaper för att kunna ta sig an matematiska problem. Men lärarna anser att det finns mer att önska av det didaktiska arbetet. Otillräckligt kollegialt lärande och tidsbrist tas upp som exempel på hinder. Forskning pekar dessutom på ytterligare fler komponenter i och vinster med problemlösning än vad lärarna tar upp i studien. Avslutningsvis väcks frågor om hur det kollegiala lärandet kan utvecklas samt vilket klassrumsklimat och lärandemiljö som råder vid arbete med problemlösning.This study aims to make what notions there are around mathematical problems visible and to show how the didactical work with problem solving can look like. The question is relevant since Skolverket has given problem solving a more prominent role in the latest syllabuses at the same time as Skolinspektionen’s reviews of quality show shortages within the didactical work with problem solving. Five teachers in the later years of elementary school tells in interviews, about their views of problem solving in mathematics. Their answers are put in relation to what research says and to what Skolverket advocates in the subject. The teachers’ experienced benefits and obstacles with problem solving are being presented and discussed against their expressed and identified visions of the subject. The result shows that the teachers appear quite united in the notion of what problem solving means, e.g. that discussions are an important feature and that pupils need prior knowledge to be able to tackle mathematical problems. But the teachers believe that there are more to wish for from the didactical work. Insufficient collegial learning and shortage of time are brought up as examples of obstacles. Research also points out more additional components in and benefits with problem solving than the teachers raise in the study. Questions are raised in conclusion of how collegial learning can evolve and what classroom climate and teaching environments there are while working with problem solving