Från folksaga till film – en adaptionsstudie av Rödluvan

Sagor kan uttrycka en förtrollande fantasivärld där allt kan hända. De är en självklarhet i många hem och sagans intriger och spänningsmoment kan ge hela familjen en upplevelse. Syftet med den här studien är att genomföra en flerdimensionell adaptionsanalys av två olika versioner av sagan om Rödluvan och Vargen. De två valda versionerna är: Rödluvan av Bröderna Grimm (1925) och filmen Red Riding Hood av Catherine Hardwicke (2011). Studien har även ett didaktiskt syfte med fokus på hur sagor i allmänhet, och flerdimensionella adaptationsstudier av sagor i synnerhet, kan användas för att analysera litterära verk i årskurserna 7-9 i grundskolan. Studien utgår ifrån frågeställningarna: Vad innebär det faktum att versionerna förmedlas via vitt skilda medier? Vilka olikheter och likheter i genredragen går det att se? Vilka är de innehållsmässiga och berättartekniska likheterna samt förändringarna? Vad händer med karaktärerna i adaptionen? Vilka skillnader och likheter kan ses utifrån ett genusperspektiv? Uppsatsens metod är en adaptionsanalys som utgår ifrån ovan beskrivna frågeställningar/jämförelsegrunder. Analysen visar att det finns ett flertal likheter och skillnader. Exempelvis går det att se likheter i de innehållsmässiga dragen där vargens mage i slutet av båda versionerna blir fylld med stenar och sen igensydd. En skillnad mellan versionerna är att bokversionen i huvudsak tillhör genren saga medan filmatiseringen innehåller flera genrer som exempelvis thriller, horror och romantik. Det finns även flera didaktiska fördelar med att göra en liknande adaptionsanalys med elever i årskurs 7-9, inte minst då jämförelser mellan två olika versioner av ett och samma verk tydliggör och öppnar upp för reflektioner kring likheter och skillnader