Inkluderande interventionsmetoder i klassrummet för elever som inte uppnår målen i matematik ur några speciallärares perspektiv

Syftet med denna studie är att beskriva hur några speciallärare använder inkluderande interventionsmetoder på klassrumsnivå för elever som riskerar att inte uppnå kunskapskraven i matematik. Utifrån en kvalitativ forskningsansats med halvstrukturerade intervjuer försöker studien att belysa två frågeställningar: Hur beskriver dessa speciallärare sitt arbete med inkluderande interventioner i grupp med hänsyn till organisering av interventioner och elever i svårigheter? Hur ramfaktorer som styrdokument, organisation, miljö och tid har betydelse för val av interventioner? Studiens resultat analyserades utifrån ramfaktorteoretiskt tänkande samt Skrtics teori om byråkratier. Litteraturen visar att varierad undervisning med metoder som kamratlärande, explicit undervisning och träning i metakognitiva strategier är framgångsrika interventionsmetoder som används som stödinsatser på klassrumsnivå. Resultatet från studien visar att det enbart var hälften av respondenterna som arbetade med dessa metoder inom ordinarie undervisning och hade ett nära samarbete med den undervisande läraren. Faktorerna organisation och tid blir tillsammans med den professionella byråkratin som beskrivs i studien de styrande faktorerna för arbetets utformning. Slutsatsen pekar på, i linje med tidigare forskning, att för att vara en inkluderande skola som använder inkluderande interventioner måste viljan finnas på alla nivåer och tid avsättas för samarbete samt diskussioner