Utlakning av metaller ur torvflygaska

Publikationen är en delrapport till Nordiska ministerrådets projekt om restprodukter från förbranning av kol och torv. I rapporten redogörs närmast för de finska forskningsresultaten om torvflygaska. För uppgifter om aspekter rörande deponeringen hänsvisas till slutrapporten till Nordiska minister-rådet: Landdeponering af restprodukter fra forbraending av kul og torv, Miljörapport 1986:1. Avsikten med denna undersökning var att beskriva miljöeffekterna vid deponering av torvflygaska. Sammansättningen hos lakvatten från tre torvflygaskor samt som jämförelse lakvattnet från en kolflygaska undersöktes med lakförsök i laboratorieskala (skak- och kolonnförsök) och i pilot-skala (lysimeterförsök). Vidare ingick en studie av lakvattnens toxikologiska effekter på vattenorganismer. Enligt resultaten från skakförsöken var den vattenlösliga andelen hos de undersökta askorna mellan 2 och 3 procent. Huvudkomponenterna i lakvattnen var sulfat, kalium, natrium, kalcium och klorid. Lakvattnen innehöll endast små halter av spårämnen, närmast arsenik, molybden och järn. Mellan torv- och kolaska kunde ingen väsentlig skillnad noteras. Spårämneshalterna i lakvattnen från de olika askorna varierade kraftigt. De undersökta askorna gav neutrala eller alkaliska lakvatten och pH-värdena hölls konstanta vid skakförsöken trots utbyte av lakvatten. De först uppsamlade lakvattnen i fraktionerna från kolonnerna och lysimeterna innehöll de högst uppmätta halterna av de flesta ämnena. Halterna i lakvattnen sjönk kraftigt som funktion av den infilterade vattenmängden i kolonnerna och lysimetrarna. Endast för några ämnen (t. ex. arsen) uppmättes högre halter i senare uppsamlade lakvattenfraktioner. Lakvattnen från kolonnerna och lysimetrarna hade mycket liten toxisk inverkan på vattenorganismer. Toxiciteten var störst i de första lakvattenfraktionerna. Speciellt i kolonn- och lysimeterförsöken var utlakningsförloppet av olika ämnen lika för respektive aska. Resultaten från skokförsöken, som ger mindre detaljerade uppgifter om utlaknings-förloppet, överensstämde också med resultaten från de övriga försöken. Detta betyder, att laboratorietester (skak- och kolonnförsök) bra kan användas för att beskriva utlakningen av olika ämnen ur flygaskor