Hashtag-politik

Vi tycks idag stå inför en stor förändring av vårt politiska klimat, de som inte anpassar sig riskerar att förlora följare. Uppsatsens syfte är att skildra hur svenska politiska ungdomsförbund använder sig av instagram i sina digitala kampanjer – detta under den politiskt intensiva månaden före riksdagsvalet 2018. Med inspiration hämtad ifrån strategisk kommunikation så har jag analyserat förbundens inlägg utifrån tre kommunikativa funktioner: broadcasting, mobilization och personalization. Med resultatet från min innehållsanalys så har jag identifierat likheter och skillnader mellan förbundens sätt att kommunicera med sina väljare. Jag lyckas också påvisa intressanta karaktärsdrag och skillnader mellan förbunden på vänster- respektive högerskalan. I uppsatsen så uppmärksammar jag en paradoxal attitydförändring hos ungdomar, som i allt lägre utsträckning engagerar sig i partipolitik, samtidigt talar statistiken för att allt fler ungdomar intresserar sig för politik i stort. Detta diskuteras inte minst som ett potentiellt hot för demokratin men förklaras även med hjälp av utomparlamentariska aktiviteter. I min innehållsanalys så jämför jag mitt resultat av ungdomsförbunden 2018 med Filimonov et al. studie inför riksdagsvalet 2014. Inte minst för att identifiera själva essensen av ungdomspolitik men även för att påvisa de likheter och skillnader som finns mellan studierna