Prioritering av gatuutrymmet från planering till implementering

Studien syftar till att undersöka hur de olika trafikslagen prioriteras i gatuutrymmet i form av en kritisk granskning av Spårvägsprojektet i Lund. Arbetet ämnar utreda bland annat utrymmesbehovet för motorfordon, cyklister och fotgängare. Vidare undersöks disponeringen av gatuutrymmet för de olika trafikslagen i spårvägsprojektet i Lund och om det är i linje med kommunens uttalade mål och strategier. Studien undersöker också om det slutliga resultatet motsvarar de initiala planerna för projektet samt de utmaningar som potentiellt uppstår i planeringsprocessen. Resultatet visar att kommunens riktlinjer för breddmått för gång- och cykeltrafik är lägre än rekommendationerna från litteraturstudien. För bilen visade dock resultaten tvärtom. Studien visar också att samtliga gatusektioner uppnår Brunnshög-målet (66% hållbar trafiktyp) medan endast St. Laurentiigatan uppnår 2030-målet (75% hållbara trafiktyper). Distributionen av utrymmet på en detaljerad nivå följer dock inte kommunens mål och ambitioner. Gång- och cykelinfrastrukturen har fått reducerat utrymme i vissa delar där det har varit ont om plats. Vidare kan det vara en indikation på att spårvägen, vegetationen och motortrafiken har prioriterats högre än exempelvis gång- och cykeltrafiken i de centrala delarna i spårvägsprojektet. Dessutom analyserades balansen mellan utrymmesfördelningen och andel trafikanter med hjälp av Szells metod. Resultatet visar att det råder en påtaglig obalans i de centrala delarna av spårvägen samtidigt som det råder god balans i delarna utanför centrum. Slutligen visar den generella analysen att färdigställandet av spårvägsprojektet har genomförts i linje med kommunens initiala plan.The thesis aims to investigate the space requirements for motor vehicles, bicycles and pedestrians. Furthermore, it examines how the street space has been used for the various types of traffic in the tramway project in Lund and whether it is according to the municipality's stated goals and strategies. The study also investigates whether the final result corresponds to the initial plan of the project. Furthermore, it clarifies the challenges that arose in the planning process. The results show that the municipality's guidelines regarding width dimensions for walking and cycling traffic are lower than the recommendations from the literature. For the car, however, the results showed the other way around. It also showed that all the street sections achieve Brunnshögsmålet (66% sustainable traffic type) while only St. Laurentiigatan achieve the 2030 objective (75% sustainable traffic types). The distribution of space at a detailed level is not considered to follow the municipality's objectives and ambitions. The pedestrian and cycling infrastructure have space reductions at some parts where there has been a shortage of space. Thus, walking and cycling have been downgraded in favor of the tramway, vegetation and motor traffic in the central parts. Furthermore, the balance between space distribution and proportion of road users was analyzed with Szell's method. The results showed that there is an imbalance for the central part of the tramway sections whilst there is a good balance in the parts outside the of center. The end result of the tram project has, in its entirety, been implemented according to the initial plan