Kan social önskvärdhet förklara förhållandet mellan självskattningar av personlighet och beteenderapport?

Studiens syfte var att undersöka en eventuell diskrepans i självskattningar rörande personlighet och beteende och social önskvärdhets förklaring på diskrepansens förekomst. Tidigare forskning på ämnet tenderar att fokusera på kamratskattningar för att sedan jämföra dessa med individens egen skattning för således komma till en konklusion om individens faktiska personlighet. I vår studie valde vi att kombinera individens personlighetsskattningar med en erfarenhetsinsamling. Totalt slutförde 82 deltagare studien, som inleddes med genomförandet av ett personlighetstest, IPIP-NEO, för att sedan gå vidare med erfarenhetsinsamlingen. I detta moment användes appen PIEL Survey där deltagaren fick svara på frågor tre gånger om dagen under tolv dagars tid. Sist genomfördes testet BIDR som mäter social önskvärdhet. Vi hypotiserade att diskrepansen mellan självskattningar och beteenderapporter är mindre för personlighetsfaktorerna extraversion och samvetsgrannhet än för öppenhet, neuroticism och vänlighet samt att social önskvärdhet delvis kan förklara diskrepansen mellan självskattningar och beteenderapporter. Resultatet visar på att en viss diskrepans existerar men varierar i storlek och över de olika faktorerna och subskalorna i BIDR-testet. För vidare forskning kan förslagsvis studier där man går djupare in på de olika fasetterna inom personlighetsfaktorerna genomföras för att skapa en bredare förståelse för diskrepansen inom varje drag. Vi ser även att BIDR-skalan och dess subskalor revideras alternativt att en ny skala på området social önskvärdhet tas fram.The purpose of this thesis was to examine the possible discrepancy in self-reported personality and behaviour along with exploring which factors might affect the occurrence of the discrepancy. Previous research on the matter tends to focus on peer reports of the individual which is then compared with the individual’s own report in order to reach a conclusion about what personality traits the individual actually possesses. In our study we chose to combine the self-reporting with an experience sampling method. We recruited participants in order to obtain the data necessary for our analysis, 82 of the participants completed all steps of the study. First they were given the personality test IPIP-NEO, after which they started the experience sampling part through the application of a PIEL Survey where they answered questions about their behaviour three times a day for twelve days in total. After the completion of this part the participants answered a questionnaire to measure social desirability, BIDR. We hypothesized that the discrepancy between the self-reports and the experience samples is smaller for extraversion and conscientiousness than it is for openness, neuroticism and agreeableness and that social desirability partially can explain the discrepancy between self-reports and experience samples. The results indicate that a certain discrepancy does exist but it varies in size over the different traits and the different subscales of social desirability. Further research on the matter could tentatively comprise of a more in depth dive in the different facets in which each trait are being examined