The experience of a heat wave and preparations for a hot future - A case study of climate change adaptation and health risks faced by the elderly population of Trelleborg

As global temperatures rise, adverse health effects due to heat exposure are an increasingly pressing issue, particularly threatening to the health of elderly people. Mitigating these threats requires a dynamic climate adaptation system embedding a variety of measures. Ideally, such a system incorporates the coping strategies and experiences of the vulnerable themselves in a well-developed strategical work of municipalities. This study was performed in Trelleborg in the aftermath of the extraordinarily warm summer of 2018. The aim was to investigate the specific risk context of elderly and heat, in terms of how the municipality and its elderly population experience and manage such risks, both separately and in collaboration. Three focus group sessions with elderly individuals were conducted, as well as nine interviews with municipality officials. These were analysed alongside a number of official documents on the topic. The findings showed that the elderly’s primary concerns with regards to the heat is with regards to the threats to society at large, or to other elderly individuals, rather than to their own health, thus implying a need for awareness-raising measures. Nonetheless, the elderly’s lives were fundamentally altered during the summer of 2018. Coping strategies included alterations of circadian rhythm, food and drink intake, and movements, and were thus mostly behavioural. These coping strategies appear as unreflected rather than deliberate. The municipality has implemented response mechanisms, particularly aimed at the citizens within the elderly care system. Moreover, it has focused on the spreading of information on risks and possible counter-measures at the individual level. However, it fails to incorporate management of heat in the urban development. This thesis provides a discussion that extends into potential ways of enhancing the adaptational work of the municipality. Suggested improvements include implementation of ecosystem-based adaptation, more focus on the suitable channels of information, as well as achieving what I refer to as heat-escape.Upplevelsen av en värmebölja och förberedelser inför en varmare framtid Det allt varmare klimatet innebär att värmeböljor kommer att bli vanligare i Sverige. Väldigt varmt väder utgör ett direkt hot mot människors hälsa, men tas detta hot på tillräckligt stort allvar i samhället? Den globala uppvärmningen påverkar människors hälsa negativt. Värmeexponering under extremt varma perioder utgör en central och ökande risk, särskilt för äldre människor. Av denna anledning är det viktigt att anpassa samhället för en varmare framtid. En så kallad ”klimatanpassning” bör bestå av genomgripande åtgärder i hela samhället, vilka idealt sätt utformas genom samarbeten mellan medborgare och institutioner. Den heta sommaren 2018 ledde enligt beräkningar till drygt 700 dödsfall i Sverige. Den absoluta merparten av de drabbade var över 65 år. Denna studie undersöker hur äldre i Trelleborgs kommun upplevde och hanterade värmen under sommaren 2018, hur kommunen strategiskt hanterar hälsorisker med värme, samt hur kommunen och de äldre samarbetar om dessa frågor. Resultaten i denna studie visar att äldre, i Trelleborgs kommun, upplevde sommaren 2018 som både härlig och skrämmande. I samtal med de äldre hamnar betydelsen av direkta hälsorisker i skuggan av mer påtagliga problem såsom skogsbränder och låga grundvattennivåer eller klimatförändringar i stort. Detta tyder på ett behov av att vidare medvetandegöra värmens negativa konsekvenser för hälsan. De äldres liv påverkades i hög utsträckning av det varma vädret. De (klimat)anpassade sig bland annat genom förändring av dygnsrytm, mat- och dryckesintag samt genom minskad fysisk aktivitet. Därmed vidtog de huvudsakligen beteendemässiga åtgärder. Dessa hanteringsstrategier verkar ha varit spontana reaktioner på obekväm värme, snarare än avsedda för att minska en hälsorisk. Icke desto mindre så utgör de adekvata sätt att minska just sådana risker. Trelleborgs kommun har vidtagit vissa ”mjuka” åtgärder för att möta hälsorisker med värme. I huvudsak är dessa riktade mot de äldre inom äldreomsorgen, genom förändringar av vårdarbetares arbetsuppgifter och rutiner. Informationsspridning som syftar till att öka medvetenhet om faran med värme har riktats mot alla kommunens medborgare. I den fysiska planeringen dominerar emellertid vattenrelaterade klimatproblem. Vidare visar studien att kommunen och dess äldre medborgare samarbetar i låg utsträckning kring dessa frågor. Det finns dock ett antal forum där äldres medverkan i kommunens klimatanpassning skulle kunna äga rum. Generellt sätt, tycks direkta hälsorisker med värme överskuggas av andra värmerelaterade problem så som skogsbränder, eller av andra klimatrelaterade problem som exempelvis översvämningar. Detta kan förklaras av att värmens dödlighet är relativt ”osynlig”, att andra klimatrelaterade problem har en mer konkret karaktär, eller att varmt väder har en positiv association för befolkningen. Dessa aspekter utgör sannolikt hinder för en mer allmän medvetenhet kring värmens negativa effekter på hälsa. Uppsatsen avslutas med en diskussion om potentiella sätt att förbättra anpassningsarbetet för värme. Föreslagna förbättringar inkluderar mer fokus på lämpliga informationskanaler till äldre, inkludering av värmereglerande åtgärder i stadsplaneringen samt upprättandet av svala lokaler för evakuering vid värmeböljor