En jämförande studie av Sveriges och Tysklands konstitution

I vår uppsats så undersöker vi vad den svenska och tyska konstitutionen säger om vilka maktbefogenheter regeringscheferna har inom regeringen. Vi ville ta reda på om det skiljer mycket mellan ländernas grundlagar och hur detta sedan tar sig uttryck i regeringsarbetet. Vi har med hjälp av en jämförande fallstudiemetod analyserat konstitutionerna i originaltext och sedan presenterat detta mot olika typer av undersökningar rörande regeringschefernas och ministrarnas roller inom regeringen. Med utgångspunkt i empirin där konstitutionerna och regeringsarbetet behandlas, innefattar analysen en jämförelse mellan länderna där vi redovisar likheter och skillnader med baserat på konstitutionerna. Diskussionen och slutsatsen binder ihop arbetet med en teoretisk förankring till Prinicipal-agentteorin och Lukes teori om maktdimensioner. Slutsatserna vi kan dra av arbetet är att den tyska grundlagen ger regeringschefen tydligt mer maktbefogenhet än vad den svenska författningen gör. Detta verkar främst bero på den tyska regeringschefens befogenheten att bestämma den politiska riktlinjen och därmed bestämma över dagordningen