Statliga risk- och sårbarhetsanalyser som underlag för nationell riskbild

The National Risk and Capability Assessment (NRCA) is used by the Swedish Civil Contingencies Agency (MSB) to decide to develop annual strategic plans. NRCA is carried out by dedicated experts in workshops and interviews with other actors’ representatives, etc. An alternative to this, could have been that the NRCA is performed based on risk and vulnerability assessments (RVAs) conducted by the Swedish national authorities, which can be further aggregated. This thesis is performed to investigate changes in the conditions for aggregation of the authorities’ RVAs since MSB’s regulations were updated in 2015. In addition, the possibility of aggregating national image of vital societal functions and dependencies among them based on the authorities’ RVAs is investigated. The first substantial conclusion is that no drastic changes have occurred in the conditions for aggregation with the new regulations of MSB. Furthermore, it is concluded that a complete national image of vital societal functions and their interdependencies cannot be aggregated solely on the basis of the authorities’ RVAs themselves. This is because a large part of vital societal functions are not covered by the authorities’ RVAs.Centrala myndigheters risk- och sårbarhetsanalyser (RSA) som underlag för nationell riskbild- Nationell bild av samhällsviktiga verksamheter och beroenden Att genomföra risk- och sårbarhetsanalyser är viktigt för att skapa en förmåga att förebygga och hantera kriser och olyckor. För att fatta strategiska beslut behöver MSB en nationell riskbild av samhället vilket de bl.a. får genom nationell risk- och förmågebedömning (NRFB) som de årligen genomför. I dagsläget genomförs främst NRFB genom datainsamling i form av workshops, och intervjuer med representanter från bland annat kommuner, landsting, länsstyrelser och privata aktörer för att ta fram underlag till NRFB. Ett alternativ hade varit att basera NRFB:n på de RSA:er som genomförs av myndigheter eftersom myndigheternas RSA täcker in olika delar av samhällets riskbild. Uppdaterade föreskrifter av Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB), 2015, har inte medfört förändring i myndigheternas RSA:er så att processen för att utföra NRFB baserat på RSA:erna väsentligt förbättras. I detta examensarbete undersöker jag möjligheten för MSB att kunna ta fram en NRFB endast utifrån myndigheternas RSA:er. D.v.s. det hade varit effektivt om MSB inte behövt spendera mycket tid och engagera många experter för ytterligare datainsamling och analysaktiviteter. För detta syfte krävs dels att själva informationen om risk inom RSA:erna är komplett och dels att informationen från olika RSA:er kan kombineras så att den nya kombinationen blir betydelsefull för analys av nationell risk. Den sorten av insamling och syntetisering av information ur RSA:er kallas för aggregeringen. Eftersom myndigheterna måste följa MSB:s föreskrifter när de utför RSA:erna, undersöker jag hur uppdateringen av MSB:s föreskrifter som skett 2015 har påverkat utformningen av RSA:erna. Jag undersöker alltså hur förutsättningar för aggregering av RSA:erna har förändrats i och med de nya föreskrifterna. Jag har alltså studerat dokumentationen från 13 myndigheters RSA:er som utformades 2016. Ytterligare 13 myndigheters RSA:er finns men jag har inte fått tillgång till dem pga. sekretess. Under analysen fokuserar jag på tre faktorer som indikerar förutsättningarna för aggregeringen bl.a. kvantitativa analyser, harmoniserade analyser och bakgrundskunskaper som ligger till grund för analyser. Myndigheternas RSA:er har relativt enhetliga och harmoniserade beskrivningar av konsekvenser och sannolikheter d.v.s. samtliga RSA:er har kvalitativa analyser av konsekvenser och sannolikheter. Emellertid finns det ingen kvantitativ analys av konsekvenser och sannolikheter, vilket betraktas som en nackdel för aggregeringen. Bakgrundskunskaper för uppskattning av sannolikheter och konsekvenser definieras inom RSA:erna. Slutsatsen indikerar alltså inte drastiska skillnader mellan analyserna från 2016 och 2011. MSB behöver alltså ännu göra övriga analyser parallellt med analys av RSA:erna och bara analysen av själva RSA:erna bedöms inte tillräcklig för att kunna aggregera dem till den nationella riskbilden. Dessutom undersöker jag vilka beroenden mellan olika verksamheter vars funktionalitet är kritisk för samhället som identifieras i myndigheternas RSA:er. För att göra en sådan analys klassificerar jag först samhällsviktiga verksamheter som nämns i RSA:erna i olika samhällssektorer och samhällsfunktioner. Sedan identifierar jag beroenden mellan sådana funktioner och sektorer utifrån RSA:erna. Slutsatsen är att en stor del av samhällsviktiga funktioner och beroenden mellan dem inte täcks av myndigheternas RSA:er. För att förbättra förutsättningarna för aggregering rekommenderar jag att MSB föreskriver att olika aktörer använder gemensamma händelser och riskscenarier samt gemensamma skalor för uppskattning av sannolikheter och konsekvenser. Sedan menar jag att kvantitativa beskrivningar av sannolikheter och konsekvenser ökar förutsättningar för aggregering. För att kunna bättre aggregera information om beroenden utifrån RSA:erna föreslår jag tydligare klassificering av samhällssektorer och samhällsfunktioner än det MSB nu föreslagit. Detta bidrar till att den som analyserar dokumenten lättare kan avgöra vilka funktioner som är beroende av varandra. Dessutom föreslår jag ökad tydlighet kring vilka myndigheter som tar ansvar för respektive samhällssektor