När oro blir sjukdom; En meta-analys om hälsoångestens utveckling hos universitetsstudenter

The purpose of this meta-analysis was to shed light on the phenomenon of health anxiety, and more specifically to investigate whether the general levels of health anxiety has increased over the past three decades. Previous research in this area has speculated whether an increase exists, although without actual empirical evidence. The purpose of this study was to be a part of the empirical evidence required to make more secure statements about the phenomenon of health anxiety and its development over time. The material used in this study consisted of previously published data. A non-clinical sample of university students was used and considered to be an adequate representation of the levels of health anxiety in the general population. A linear regression model was used to analyse the development of health anxiety over time. The independent variable consisted of the publication years from previous studies, and the dependent variable consisted of a converted average value from the health anxiety levels of the matching student samples. In the present study no significant increase in health anxiety was found. However, several leading researchers in the field are convinced that there has been an increase in health anxiety during the last decades. With this in mind, as well as the possible limitations of the study, it is recommended that further and more extensive research in the field should be carried out in the future.Syftet med denna meta-analys var att belysa fenomenet hälsoångest, och mer specifikt att undersöka om de generella nivåerna av hälsoångest ökat under de senaste tre decennierna. Ledande forskare på området har spekulerat kring om en ökning föreligger, då utan egentligt empiriskt underlag. Den aktuella studien hade som syfte att utgöra en del av det empiriska underlag som krävs för att göra mer säkra påståenden kring fenomenet hälsoångest och dess utveckling över tid. Materialet som användes i denna studie bestod av tidigare publicerade data. Ett icke-kliniskt urval av universitetsstudenter användes och bedömdes i sammanhanget utgöra en adekvat representation av de allmänna nivåerna av hälsoångest i befolkningen. För analys av utvecklingen av hälsoångest över tid användes linjär regression. Den oberoende variabeln utgjordes av publikationsår från respektive studie, och den beroende variabeln bestod av konverterat medelvärde från respektive studenturvals hälsoångestnivå. I den aktuella studien kunde ingen signifikant ökning av hälsoångest påvisas. Flera ledande forskare på området hälsoångest menar dock att det råder ett motsatsförhållande till det resultat som här presenterats. Med hänsyn till detta, samt till studiens möjliga begränsningar rekommenderas att ytterligare och mer omfattande forskning på området framgent bör genomföras