Unga mäns riskbeteende i trafiken

During decades men, and especially young adults, have been overrepresented in statistics for traffic accidents. It is known that this trend is linked to men’s riskier behaviour when driving. Sweden has a zero vision (Nollvisionen), which states that no one should die or be seriously injured in traffic and is applied for all road safety work. Therefore, it is of interest to work to prevent risk behaviour that can lead to road accidents. To examine the connection between gender and accidents, and what has been done to prevent accident from occurring, a study based on 21 interviews with 17 different operators in the traffic sector has been carried out. Also, a literature study and three seminars with operators from the traffic sector were used for input. The interview study showed that the relationship between gender and road accidents was well known, as well as its link to risk behaviour. However, there were not many preventions being made to address risk behaviour. This could be explained by no one being responsible for working with preventions towards risk behaviour in traffic. The conclusion of the study is that there are large uncertainties, within the traffic sector, about which operator is responsible for what. Furthermore, it was showed that no one is responsible to work with preventions towards risk behaviour. Three proposals for possible preventive measures emerged; school meetings, experience-based learning of accidents during driving test and more restrictions after the license is acquired.I Sveriges olycksstatistik är män tydligt överrepresenterade och detta syns främst i olyckor inom trafiken och förgiftningsolyckor. Bland trafikolyckor är ca 75 % av de som omkommer män och främst unga män i åldrarna 18 - 25. Detta samband mellan genus och olyckor kan vara av intresse för Sveriges trafiksäkerhetsarbete för att i längden uppnå Nollvisionen. Frågan är vad som skulle kunna göras och vem som bär ansvaret för att göra det. Det har detta examensarbetet undersökt. För att undersöka sambandet mellan genus, olyckor och ansvar sammanställdes material på tre olika sätt för att skapa en nyanserad bild av problematiken. Dels genomfördes en intervjustudie byggd på 21 intervjuer med 17 aktörer inom trafiksektorn, bland annat räddningstjänster, kommuner, MSB, trafikverket, transportstyrelsen och Volvo. Samt även en litteraturstudie och medverkan vid tre seminarier hos Räddningstjänsten Syd där olika aktörer diskuterade sambandet. Studien visade på att det fanns tydliga kopplingar mellan genus och riskbeteende som kan leda till olycka. Den valda riskgruppen unga män var tydligt överrepresenterade i flera av de faktorer som ökar risken för trafikolycka så som alkohol- och narkotikapåverkan, fortkörning och att köra trött. Trenden visade sig även vara global. Riskgruppens riskbeteende och dess överrepresentation i olycksstatistiken var de intervjuade aktörerna väl medvetna om. Trots det fanns inga förebyggande åtgärder riktande mot gruppen och intresse fanns inte att arbeta specifikt mot gruppen. I litteraturstudien framkom även att det inte finns någon enskilt ansvarig aktör som arbetar förebyggande kring riskbeteende. Tidigare hade Trafikverket ett sektorsansvar som innefattade liknande arbete men det avskaffades 2010. Detta visade sig dock vara väldigt otydligt hos de intervjuade aktörerna där flera av de intervjuade trodde att ansvar låg hos någon annan. De intervjuade poängterar vikten av förebyggande arbeten kring riskbeteende men ansåg sig inte ansvariga i arbetet. Under intervjustudien och seminarierna togs ett flertal olika idéer upp på vad för förebyggande arbete som skulle kunna utvecklas. Dessa var främst att utveckla skolmaterial kring trafiksäkerhet och ha fler informationstillfällen. Samt utveckla upplevelsebaserad inlärningsmaterial och ha mer restriktioner så som lägre tolerans för överträdelse under prövotiden efter körkortstagande. Sammanfattningsvis är gruppen unga män en tydlig grupp inom olycksstatistiken som därför borde vara av intresse i Sveriges trafiksäkerhetsarbete. I dagsläget finns ingen tydlig bild av vem som borde arbeta för att jobba med att minska benägenheten för risktagandet i trafiken. Dock finns intresse för att utveckla arbetet och flera förslag finns. För att det ska ske krävs resurser och mandat för att utveckla arbetet, vilket examensarbetet anser skulle vara bra för att uppnå Nollvisionen att ingen ska omkomma eller skadas allvarligt i trafiken