OECD-riktlinjerna och korrigeringsreglerna - Riktlinjernas rättskällevärde i svensk och tysk intern rätt

Uppsatsen undersöker rättskällevärdet för OECD:s riktlinjer om internprissättning för multinationella företag och skattemyndigheter vid tolkning av de s.k. korrigeringsreglerna i svensk och tysk lagstiftning. Genom internprissättning (transfer pricing) avgörs priserna vid transaktioner av fysiska varor och immateriella värden samt utförande av tjänster internt mellan närstående företag i multinationella företagsgrupper. Vid dessa transaktioner ska armlängdsprincipen tillämpas, vilket innebär att de interna priserna ska sättas som om de närstående företagen vore fristående på en öppen marknad och inte utifrån de särskilda villkor för närstående företag som avviker från villkoren för fristående företag. Syftet med lagregleringen är att hindra att beskattningsbara vinster som skäligen kan anses ha skapats inom en jurisdiktion överförs till annan jurisdiktion med lägre beskattning. Slutsatsen av undersökningen är att rättskällevärdet för riktlinjerna är olika mellan svensk och tysk intern lag på ett grundläggande sätt. Den svenska korrigeringsregeln infördes i början av 1900-talet och är utformad som ett abstrakt och generellt lagrum, vilket lämnar stort utrymme för tolkning genom domstolar och rättsvetenskap. Rättspraxis har tydligt avgjort att riktlinjerna har ett starkt rättskällevärde, men det pågår en diskussion som främst gäller hur ändringarna av riktlinjerna till följd av OECD:s projekt mot skattebasundandragande och olovlig vinstöverföring (BEPS) ska karakteriseras. Avseende denna fråga saknas ännu prejudicerade dom i högsta instans. OECD och Skatteverket uppfattar dessa ändringar som varande endast förtydliganden av den redan gällande armlängdsprincipen medan vissa rättsvetenskapare hävdar att ändringarna är av grundläggande karaktär och att de nya åtgärderna därför faller utanför armlängdsprincipen i sin tidigare form. Diskussionens resultat är avgörande för riktlinjernas rättskällevärde eftersom den svenska legalitetsprincipen innebär att skattelag endast får stiftas av den svenska riksdagen. Den tyska korrigeringsregeln är avsevärt mer omfattande och detaljerad än den svenska. Lagrummet infördes på 1970-talet och istället för att stadga något allmänt och generellt beskrivs principen i detalj på ett sätt som speglar innehållet i riktlinjerna ungefär så som sker vid införlivande av annan internationell lag eller norm. Riktlinjernas nya versioner har därmed endast lågt rättskällevärde i intern lag innan de genom ett formaliserat lagstiftningsförfarande har blivit gällande tysk lag. Den rättsvetenskapliga diskussionen om riktlinjernas förmåga att rättssäkert mäta en internprissättnings överensstämmelse med armlängdsprincipen, särskilt med avseende på de senaste årens utveckling i kölvattnet efter BEPS, pågår därför i tiden före sådant införlivande. När riktlinjerna, eventuellt i modifierad form, väl är inskrivna i den tyska korrigeringsregeln, är rättskällevärdet för de ursprungliga reglerna utan betydelse och inget ämne för rättsvetenskaplig diskussion.This paper examines the legal value of the OECD Transfer Pricing Guidelines for Multinational Enterprises and Tax Administrations as a source of law for the legal systems of Sweden and Germany with regards to internal law regulations enforcing compliance to the arm´s length principle in transfer pricing. Transfer prices are the prices at which enterprises transfer physical goods and intangible properties or provide services to associated enterprises internally in multinational enterprise groups. Compliance to the arm's length principle means applying prices for these transfers between group members as if acting independently as separate entities on open markets, thus not using special intra-group conditions that differ from conditions for enterprises operating independently. The regulations intend to impede the shifting of taxable profits that reasonably can be considered to have arisen within one territory to another territory with lower tax rates. The paper finds that the legal value of the guidelines as a source of law differ significantly between Swedish and German internal law. The Swedish regulation on the arm's length principle in transfer pricing originates from the beginning of the last century and is formed as an abstract and general law, leaving a wide space for interpretation by courts and legal theorists. The courts have clearly decided that the guidelines do have a strong value as a source of law, but there is an ongoing discussion, not yet decided by any precedential case, regarding the characterisation of the changes to the guidelines following OECD's project on Base Erosion and Profit Shifting (BEPS). OECD and Swedish tax authorities characterize these changes as straight explanations of the existing arm's length principle, while certain legal theorists claim they include measures that express substantial changes and therefore fall outside the frame of the principle. The result of this discussion defines the value for the latest guidelines as a source of law, due to the constitutional principle that only the Swedish parliament has the authority to legislate tax law. The German regulation on the arm´s length principle in transfer pricing is far more voluminous and detailed. It was legislated in the 1970's and instead of stating a general and conceptual rule it describes the principle very precisely, mirroring the content of the guidelines in a way that resembles the implementation of other international laws and standards. This means that new versions of the guidelines are not valid until made German law by a formalized legislative act. Therefore the theoretical discussion of the guidelines legal suitability to measure the compliance of transfer pricing to the arm's length principle, especially with regards to the 'post-BEPS' development during the last decade, is held before the implementation. The result is that the original guidelines, once implemented in a modified form, do not need to be regarded as a source of law and the discussion of this topic is non-existent