Blågröna lösningar - Barriärer och drivkrafter i omställningen mot en holistisk dagvattenhantering

Amidst the on-going trend of urbanisation, and its notable effect of climate change, there have been calls for a more sustainable management of storm water. As part of this movement, blue-green measures, with their many multifunctional benefits, have been recognised as sustainable solutions. The aim of this study is thus to identify the barriers and drivers in order to facilitate the implementation of blue-green measures. The thesis also seeks to understand the complex nature of storm water planning, as to create a more holistic approach to storm water. The methodology of the thesis is qualitative and based on semi-structured interviews. From these interviews it was possible to identify several barriers and drivers in the planning and management of blue-green measures. Through the lens of transition theory and a multi-level perspective, landscape, regime and niche, the barriers and drivers were analysed as to provide an understanding of the overall complexity, but also to locate the main barriers and drivers. There exist many incentives that encourage the municipal actors to implement blue-green measures, such as recreation, biodiversity and climate change. Alas, the majority of problems within the implementation exist within the storm water regime and with other inter-organizational barriers, such as lack of knowledge with politicians, officials, exploiters and civilians, fragmented roles and responsibilities, as well as uncertainty within economic management. Another barrier for the municipal actors is the legal landscape. This acts to tie the hands of actors whom work with the planning and establishment of many of the inter-organizational barriers. As such, legislation needs to be clarified. Also, new norms and viewpoints should be established between different actors within the storm water regime, as this can act to facilitate a broader insight into the benefits of blue-green measures.Klimatförändringar kommer att göra det svenska klimatet både varmare och blötare. Det kommer att leda till en ökad nederbörd. Parallellt med klimatförändringar flyttar allt fler människor till städer. Detta sätter stor press på att samhällsutvecklingen tar hänsyn till både klimat och ökad inflyttning för att minska risken och sårbarheten att drabbas av översvämningar. Ett sätt att minska översvämningsrisker i våra städer och öka deras motståndskraft, är att använda blågröna lösningar, som härmar den naturliga system för att ta hand om en ökad mängd nederbörd. Denna typ av lösningar ger flera nyttoaspekter till stadsborna än att endast hantera dagvatten, som till exempel rekreation, svalka och renare luft eftersom alla människor vill leva i en attraktiv och levande miljö. Trots att det finns flera mervärden som gynnar människan finns även det stora implementeringsproblem för blågröna lösningar i våra städer. Denna studie har visat att det finns ett antal barriärer och drivkrafter för att implementera blågröna lösningar. Identifierade drivkrafter är ekosystemtjänster, klimatförändringar och ekonomiska incitament som driver på en förändringsprocess. Det var tydligt i studien att skyfallen i Malmö och Köpenhamn har väckt en diskussion och en medvetenhet hos aktörer på en helt annan nivå än tidigare. Studien visade även att det finns flera barriärer, motstånd för att implementera blågröna lösningar i den urbana miljön. Det var bland annat otydliga ansvarsroller, svårtolkad lagstiftning, kunskapsbrist hos aktörer som försvårar en förändringsprocess. Samhällsplanering är komplext. Det finns flera intressen som ska få plats på en liten yta. Blågröna lösningar kräver nämligen både en fysisk plats i det urbana landskapet samt en involvering av flera aktörer med olika intressen och målbilder för en lyckad implementering. Det krävs en förtydligande av lagstiftningen för att klargöra olika aktörers roller och ansvar. Det handlar även om hur aktörer kommunicerar och samarbetar med varandra. Studien visar att det behövs en samsyn mellan aktörer. En samsyn kan skapa gemensamma målbilder att arbeta mot. Det behövs även en större kunskap om de flervärden blågröna lösningar ger bland både tjänstemän, politiker, exploatörer och allmänheten. I grunden handlar det om vilken stad vi vill efterlämna till kommande generationer