Urbanization and land management issues in Kosovo

This study aims to describe the structure of land management in Kosovo, and existing issues with the current urban planning strategy in the country. The land is currently utilized to the best extent when developing the urban area and the system seems to move toward more necessary controls. Two specific factors have been recognized as influencing the urban planning process. One is illegal buildings and the other is land use changes. A general solution to the illegal buildings issue has been legalization and planning further development with consideration to the existing state. The other issue, changing the land use, is a formal way of labelling the land for optimization of future usage, where changes have been more difficult to implement. The planning documents in Kosovo did not always reflect the reality, greatly due to that urban development often occurs at a much faster pace than the updating of existing plans. Laws and regulations were thus sometimes hard to apply, and the cooperation between the central and local level was not always as extensive as desired. All investigated municipalities and institutions have room for improvement in different ways. This investigation gives an analysis of select institutions in Kosovo with the purpose of identifying their strengths and weaknesses, to find points for further improvement. In addition, this might also be of interest for international partners of Kosovo, for further orientation aroundPlandokument är något som är vanligt i Sveriges stadsplanering, och skapandet av det görs med stor omsorg för ett långsiktigt perspektiv och ekonomisk utveckling. Inte i alla delar av världen har man denna fungerande struktur. Kosovo är ett av de nyaste länderna i världen, som förklarade sig självständigt den 17 februari 2008. Kosovo har sedan dess försökt bygga upp sin stat, till stor del med utrikes hjälp. Den urbana utvecklingen har präglats av den process landet har gått igenom. Förbättring av fastighetssystem, fastighetsregistrering, äganderätt m.m. har varit en del av statens mål för att vidare kunna förvalt markanvändningen på bästa sätt. Syftet med denna analys har varit att undersöka hur stads- och landsbygdsmark utnyttjas i ett utvecklingsland. Hur förvaltas markanvändningen vid stadsplanering, vad tas hänsyn till och vad ignoreras? Vilka ekonomiska vinster eller förluster uppstår till följ av beslut? Varje steg av utveckling är viktig för Kosovo som förutom en ny stat även har det mindre bra finansiellt. Att utvecklas med ett långsiktigt perspektiv är det mest eftersträvansvärda för ett land. För att göra det, behövs förutom finansiella och tekniska resurser även bidrag från det juridiska och sociala samhället. Många beslut som tagits angående stadsutvecklingen i Kosovo gjordes under akuta förhållanden, vilket givit många tillfälliga lösningar som än idag lever kvar. Idag arbetar Kosovos institutioner med att förbättra de tidigare åtgärder man gjort med målsättning att göra det mer hållbart. För att undersöka situationen i landet har samarbete med motsvarigheten till lantmäteriet i Kosovo gjorts, Cadastral Agency of Kosovo, samt med representativa kommuner. Intervjuer har gjorts med valda kommuners personal och invånare samt med representanter från staten. Kommunerna valdes delvis med hänsyn till hur utvecklade de var, eftersom tillgång till så jämförbar information som möjligt var eftersträvansvärt, samt med hänsyn till kommuners deltagandevilja. De utvalda kommunerna blev tre medelstora kommuner; Fushë Kosovë, Klinë och Lipjan. Undersökning av kommunerna visade att det politiska läget i landet hade direkt och kortsiktigt inflytande på policys. Många samarbeten och beslut togs med politiska partiers bästa intresse i beaktande, vilket hämmar en rättvis utveckling i landet. Politiken spelade även roll i anställningen av nyckelposter. Detta förklarade varför utbildning inte alltid motsvarande befattningen, samt varför kunskapen varierade stort bland personalen i kommunerna. Bland invånarna var kunskapen inom urbanism och markanvändning svagt utvecklad. Med avseende på bristfällig kunskap och den sämre kvalitén av arbete bristen kan resultera i, var tillgängliga plandokument, utvecklingsprojekt och administrativa bestämmelser av acceptabel kvalité. Olika plandokument var ofta tillgängliga i de undersökta kommunerna och innefattade relativt bra beskrivningar, dock med bristfälliga kartor som gav utrymme till feltolkningar. Varje kommun hade ett planerat område där den urbana utvecklingen skulle ta plats. De hade en så kallad urban gräns som utgjorde ett par procent av den totala kommunala arealen. Två processer som påverkat den urbana utvecklingen är olovliga byggnader och förändringar i planerad markanvändning. Olovliga byggnader som byggdes upp under landets uppbyggnadsfas är idag ett hinder för optimal urban utveckling. Eftersom rivning av dessa skulle anses som ekonomisk förlust, var lösningen att legalisera de flesta byggnader och försöka planera stadsutvecklingen med hänsyn till dem och deras lägen. Förändring av markanvändning är en benämning på en process som oftast konverterar jordbruksmark till mark för bebyggelse, och kan liknas med att få byggrätt. Denna process har dock inte allt för stora krav associerade till sig när en sådan konvertering ansöks om, vilket har öppnat upp för privata aktörers intressen att påverka den planerade bebyggelsen. Förutom förluster som görs vid ombyggnationer, rivningar och hänsyn som måste tas till illegala byggnader vid stadsplaneringen så har även andra förluster identifierats. Frånvaron av samråd mellan institutioner samt brist på kunskap inom dessa, leder till felaktiga och långdragna administrations och beslutsprocesser hos myndigheter, vilket påverkat utvecklingen och förståelsen bland invånarna negativt. Sammanfattningsvis visar studien att det fortfarande finns mycket att göra för att uppnå en optimal markanvändning i samband med den urbana utvecklingen, men att markanvändningen vid urban utveckling sker på bästa möjliga sätt givet förutsättningarna. Trots det dåliga utgångsläget verkar markanvändningen nu gå mot ett mer kontrollerat system enligt de kommunala arbetarna. Svagt samarbete mellan centrala och lokala nivåer har dock identifierats, vilket gör det svårare för den lokala nivån att uppfylla de centrala kraven. Bättre stöd från den centrala sida skulle förbättra kvalitén i det kommunala arbetet. Viktig kunskap om de urbana områdena saknas dock fortfarande, varför det blir svårt för Kosovo att utvecklas utan hjälp från mer erfarna länder. Denna analys kan vara intressant för Kosovos institutioner, i syfte att identifiera dess brister och framgångar för att på så sätt tillåta vidareutveckling av ett system i rörelse. Av samma anledning borde det också vara av intresse för internationella samarbetspartner inom området att veta vad som behöver förbättras och identifiera hjälp landet är i behov av