Miljöriskbedömning av Braån - med avseende på den BT Kemi-typiska fenoxisyran MCPP

As things stand there are almost 24,500 risk classified contaminated sites in Sweden. One of the most well-known is the BT Kemi area in Scania. BT Kemi was an herbicide producing factory that in the 1970s buried a total of 1000 barrels containing toxic waste on their factory grounds. A few years later the toxins started to leach into soil and water. Today, 50 years later, the area is still polluted and toxic substances have spread to the adjacent river Braån. One of the BT Kemi toxins suggested to pose the biggest threat to Braån is the phenoxy acid MCPP. The present study presents an environmental risk assessment with the aim to closer account for which risks MCPP possess to Braån. Also, possible effects caused by MCPP on aquatic organisms are described. The study shows that current concentrations of MCPP in Braån are not high enough to pose any risk to aquatic organisms (RQ = 0,016). It is also shown that aquatic plants are the group of organisms that are most sensitive to MCPP. There is a possibility that the toxicity of MCPP increases in mixture with other impurities in the river. A lack of previous studies describing these kinds of effects motivates further investigations. Except from direct toxic effects consideration must be taken to that long-term exposure to pollutants can result in new characteristics of the organisms. Such adjustments may have led to that the organisms in Braån are not as successful as they were 50 years ago when it comes to characteristics such as reproduction and growth. Finally, accounting for the risks associated to a contaminated site can be a helpful tool. Since restoring of a contaminated area requires a lot of time and money an environmental risk assessment is helpful when deciding which area should be prioritized.Stora mängder miljögifter har läckt ut i Braån i snart 50 års tid – men hur dåligt mår ån, egentligen? År 1975 uppdagades vad som kom att kallas Sveriges största miljöskandal i Teckomatorp, Skåne. Upp till tusen tunnor innehållande miljögifter hade grävts ner i marken på den växtgiftsproducerande fabriken BT Kemi:s fabriksområde, något som resulterat i extrema föroreningshalter i mark och läckage till den intilliggande Braån. Sanering pågår på området än idag för att undvika vidare kontaminering av ån, men frågan är hur stor skada dessa föroreningar egentligen orsakar. Av de föroreningar som läckt ut i Braån till följd av BT Kemis agerande under 1970-talet anses det bara finnas två som kan orsaka skada på organismerna i ån. En av dessa föroreningar kallas för mekoprop och under våren 2016 genomförde jag en miljöriskbedömning för att fastslå den faktiska effekten denna orenhet har i ån. Resultatet från min studie visar att mekoprop helt klart har potential att skada vattenlevande organismer, men inte i Braån. Detta beror på att koncentrationerna av mekoprop i Braån är på tok för låga. Mekoprop kan alltså inte påverka livet i Braån negativt. Att sanera BT Kemi-området har både varit otroligt kostsamt och krävt omfattande arbetsinsatser. Det fortsatta arbetet motiveras bland annat med att man vill skydda Braån från vidare förorening av mekoprop. Men hur går det här då ihop sig? Jag har ju redogjort för att föroreningshalterna i ån är alldeles för låga för att kunna orsaka skada. Här måste vi först och främst komma ihåg att det finns många andra föroreningar i ån. Även om varken mekoprop eller dessa föroreningar i sig skadar organismerna så kan de öka varandras giftighet när de förekommer i blandning. Om detta är fallet kan mekoprop utgöra en högre risk i ån än vad som beräknats i min studie. Idag finns det dock inga studier som stödjer denna teori utan detta är något som bör undersökas närmare. Förutom ovannämnda så kallade ”cocktail effekter” måste vi komma ihåg att Braån blivit exponerad för förorening under en väldigt lång tid. Vilka effekter 50 års exponering kan orsaka är svårt att avgöra eftersom att inga tester har gjorts där exponeringstiden är ens i närheten så lång. Det skulle kunna vara så att organismerna i Braån har hunnit utvecklat helt nya egenskaper för att skydda sig mot mekoprop. Sådana anpassningar kostar väldigt mycket energi för organismerna, energi som annars hade kunnat användas till ökad tillväxt och fortplantning. Förutom direkta giftiga effekter kan alltså exponeringen ha resulterat i att organismerna i ån är mindre framgångsrika på vissa plan idag än vad de var för 50 år sedan. Så vad kan vi då säga om föroreningssituationen i Braån? Att mekoprop i sig självt inte utgör någon risk i Braån är härmed fastställt. Men det råder fortfarande osäkerhet kring hur denna förorening agerar i blandning med andra samt vilka eventuella konsekvenser långtidsexponering kan ha haft i ån. Vad som däremot står helt klart är vikten av en tydlig och hård miljölagstiftning för att till varje pris undvika att liknande missöden som det som hände på BT Kemi-området sker igen