Det är kulturen - man får göra det

En målsättning för Migrationsverket är att, i efterspelet av de stora flyktingströmmarna 2015 som nådde Sverige, att möjliggöra ett värdigt återvändande. Myndigheten har introducerat ett flertal nya återvändandesambandsmän och anställt ett flertal nya medarbetare vars huvudarbete är att möjliggöra och kvalitetssäkra återvändandeprocessen för de involverade parterna. Utifrån ett socialkonstruktivist perspektiv avser den här studien att undersöka svenska statstjänstemännen och deras erfarenheter och beskrivningar av den andre i relation till deras arbete med återvändandeprocessen. Sju stycken halvstrukturerade intervjuer har genomförts. Det empiriska materialet har sedan genomgått en deskriptiv analys, där fokus har centrerat kring upplevda sociala fenomen som har uppstått i deras möten med människor med en annan kulturell bakgrund. Dessa människor med en annan kulturell bakgrund är individer som informanterna möter under sitt arbete och inkluderar sökande till representanter för andra utländska aktörer. Resultatet av den här studien påvisar hur de svenska statstjänstemännen beskriver sig själva som individer som inte har någon direkt påtvingande kultur som den andre behöver anpassa sig till. Informanterna i den här studien karakteriseras utav en hög nivå av reflexivitet och anpassningsbarhet gentemot den andres sociala kontext och orienteringsschema samt är mer måna om sin professionella identitet. Denna identitet kan medföra att informanterna måste kombinera och balansera mellan olika värdesystem, detta synliggörs speciellt för kvinnorna i studien som hela tiden måste anpassa sig till andra människor och kutymer, även i Sverige.Den här studien har intervjuat sju stycken svenska statstjänstemän och undersökt hur dessa individer beskriver människor från en annan kultur. Statstjänstemännen arbetar för Migrationsverket och arbetar direkt, eller indirekt, med att säkerhetsställa ett värdigt återvändande för sökande som fått avslag på sin asylansökan eller som frivilligt väljer att återvända. Människorna som dem möter är direkt sökande, till enskilda representanter för andra länder som är involverande i migrationsfrågor. Studiens syfte är att undersöka vad för beskrivningar och erfarenheter som dessa statstjänstemän återger av den främmande parten, samt av sig själva, i sina möten över kulturella gränser. Migrationsverket är år 2017 en av Sveriges mest relevanta och aktuella myndigheter och inte minst efter attacken i Stockholm den 7 april 2017, där en individ som hade fått avslag på sin asylansökan, och skulle utvisas, kapade en lastbil och dödade fem individer. Migrationsverket har intensifierat sitt arbete med återvändandeprocessen efter dem stora flyktingströmmar som nådde Sverige 2015, då ett högt antal individer har fått avslag men inte har kunnat återvända. I arbetet för att underlätta återvändandet har Sverige, samt EU, placerat ut återvändandesambandsmän runtom världen för att förmå länder att återta sina egna medborgare. Utifrån ett sociologiskt perspektiv avser den här studien att skildra och analysera dessa tjänstemäns föreställningar och beskrivningar i mötet med den främmande parten och hur dem skildrar sig själva och sin egen roll i arbetet. Resultatet av studien påvisar att statstjänstemännen är väldigt reflexiva, det vill säga att man tillbakasyftande, och att man påvisar höga nivåer av tolerans och anpassningsbarhet gentemot den främmande partens kontext. Fastän informanterna kan tycka att vissa seder eller normer kan tyckas vara förlegade, beskriver merparten av informanterna hur dem tar sig till dessa i sitt arbete i mötet med andre och anpassar sig utefter