Att gestalta visor från Östergötland - Ett sökande efter sånglig identitet

Under en period mellan 1700-talet till början av 1900-talet upptecknades en mängd folksånger och danslåtar i Östergötland, min hembygd. Syftet med detta arbete är att artikulera kunskap om en scenmusikalisk process som i sin tur haft som mål att synliggöra detta material: genom att välja ut, arrangera, programsätta och tillsammans med medmusiker framföra östgötska visor har jag i en processbeskrivande fallstudie velat undersöka hur de kan bilda en scenmusikalisk helhet som kommunicerar detta skiftande historiska material till en publik i vår tid. Drivande i studien har varit mitt sökande efter en sånglig identitet: hur kan man förstå och förklara en nutida folksångerskas konstnärliga process och scenmusikaliska framträdande? Ett sätt att artikulera detta sker genom att beskriva och diskutera min och medmusikernas kreativa och gestaltande process och därefter göra en jämförande studie med Susanne Rosenbergs (2013) delprojekt ReeBoot/Omstart. Flera likheter och skillnader kan identifieras, både när det gäller musikaliskt urval, scenisk gestaltning och berättande på scenen och med avseende på kommunikation med publiken. Det konstnärliga resultatet av undersökningen blev en scenmusikaliskt gestaltad konsertföreställning som troligen är den första i sitt slag när det gäller historiska östgötska folkvisor. Det vetenskapliga resultatet av undersökningen utgör ett bidrag till kunskap om hur man arbetar med ett program av den typ som undersökts. Det finns mycket litet skrivet kring hur man arbetar fram en föreställning av detta slag. En viktig personlig slutsats är att en sångerskas identitet inte är något hon sjunger om utan något som uppstår i nuet genom det hon är och gör på scenen.During the 17th, 18th and 19th centuries, many folk songs and dances were collected in the Swedish county of Östergötland, which is my home county. The purpose of this investigation is to articulate knowledge about how this historical material can be communicated. Therefore, in this case study I describe and discuss my selection, arranging, rehearsing and performing some of these songs, and how I shaped them into a musicalscenical performance in order to communicate them to a contemporary audience. One of the driving forces behind the study has been my search of a singer's identity within the field of folk music: how can you understand and explain the artistic process and performing of a folk singer of today? One way of articulating this is through describing and disussing my and my fellow musicians' creative process. This process, in its turn, is compared to the Swedish folk singer Susanne Rosenberg's (2013) project ReeBoot/Omstart, which forms the first part of her doctoral dissertation. Several similarities and differences kan be noted, both in the fields of choice, performance and scenic storytelling, including the ways of which contact with the audience is established. The artistic outcome was a scenic concert performance, which probably is the first of its kind with folk songs from Östergötland as a creative vantage point. The scholarly result implies a contribution to knowledge about the process of how performances of this kind are created. An important personal conclusion is that the singer's identity is not outer props or something that the singer tells the audience about in her singing, but rather an identity which appears in the scenic present through the singer's being, singing and acting on stage