Indikatorer för industriell symbios – Utformning av riktlinjer och en modell för mätning och kommunikation av industriell symbios i Sverige

I en värld där klimathot och resursbrist har växt fram till ett allt större problem på världsledarnas agenda har vikten av hållbar utveckling identifierats som en nyckelfråga i vägen mot en bättre framtid. En metod för detta är industriell symbios, som innebär att olika företag och organisationer gemensamt utnyttjar energi, nyttigheter, material eller service, för att på ett innovativt sätt skapa mervärden samt minska kostnader och miljöpåverkan. I detta arbete har en undersökning gjorts kring hur mätning och kommunikation av industriell symbios sker i dagsläget, samt vilka aktörer som är inblandade och vad som driver dessa. Utifrån detta definieras riktlinjer och en modell för hur mätning och kommunikation bör sker framöver. Undersökningen bygger huvudsakligen på projektet ”Industriell Symbios – Lokal samverkan för hållbart näringsliv” som pågår i Västra Götalandsregionen, men det ger också en övergripande beskrivning av pågående projekt inom industriell symbios i hela Sverige. En litteraturstudie genomfördes i syfte att få en övergripande bild av industriell symbios, identifiera vilka system och metoder för mätning som tidigare har föreslagits, samt sammanställa teori kring hur mätsystem och indikatorer bör utformas i allmänhet. Detta kompletterades med intervjuer med representanter ur de huvudsakliga intressentkategorierna som definierats. De huvudsakliga aktörer som verkar inom industriell symbios är antingen facilitatörer, samhälle, näringsliv, finansiärer eller akademi. Alla ser vikten av ekonomisk rimlighet för att de föreslagna lösningarna ska vara genomförbara och hållbara i längden. Utöver detta finns det stora skillnader i hur de ser på industriell symbios och hur de värderar och prioriterar ekonomiska, sociala och miljömässiga fördelar. Baserat på dessa upptäckter definieras kraven på ett system för mätning och kommunikation som att det framförallt måste vara enkelt och flexibelt nog för att kunna kommuniceras gentemot alla former av intressenter. Utifrån detta presenteras en modell som kan visa på nuläge och potential för industriell symbios inom flera olika områden. Denna modell består i en visuell uppdelning i 3 olika nivåer av specifika resursflöden baserat på om de används, om det finns potential för användning, eller om det inte går att göra något med dem i dagsläget. Användningen delas också upp i energiåtervinning, materialåtervinning, respektive återbruk för att gynna högvärdig användning av resurser.In a world where climate change and resource scarcity have grown to some of the main issues on the world leaders’ agenda the importance of sustainable development has been identified as a key challenge in the path towards a better future. One method for this is industrial symbiosis, where different entities collaborate over energy, utilities, materials or services to create value and lower cost and environmental impact. This report covers how measuring and communication of industrial symbiosis works today, as well as which stakeholders are part of it and why. Based on this guidelines and a model for measuring and communication of industrial symbiosis was developed. The report is mainly based on the project “Industrial symbiosis – Local collaboration for sustainable business” in the region of Västra Götaland, but it also gives an overview of current projects within industrial symbiosis in all of Sweden. A literature review was conducted to get an overview of industrial symbiosis, to identify systems and methods for measuring that have been proposed earlier, and to compile theory regarding performance measurement and key performance indicators. This was complemented with interviews with representatives from the main categories of stakeholders. The main stakeholders within industrial symbiosis are facilitators, communities, business, sponsors and academy. All of these understand the importance of economic feasibility for the proposed synergies to be sustainable in the long run. Apart from this their interest, competence and agendas with industrial symbiosis differ with regards to things as their view on social, business and environmental benefits. Based on these findings requirements and guidelines for a system for measurement and communication of industrial symbiosis were defined as being simple and flexible enough to be useful towards all kinds of stakeholders. From these guidelines a model was developed for measuring and showing the current state and potential of industrial symbiosis within different areas. This is visualized using three main levels based on if a specific resource is used, if it has potential to be used, or if it unusable with current technology. This usage can further be broken down into energy recycling, material recycling, or reusage in order to promote a higher level utilization of resources.I en värld där klimathot och resursbrist har växt fram till ett allt större problem på världsledarnas agenda har vikten av hållbar utveckling identifierats som en nyckelfråga i vägen mot en bättre framtid. Industriell symbios är ett verktyg för att främja utvecklingen mot ett mer cirkulärt affärstänkande, men för att lyckas med detta krävs nya metoder för mätning och kommunikation av detta koncept. En undersökning har därför gjorts för att definiera riktlinjer och krav för dessa indikatorer, och utifrån detta har en modell för resursutnyttjande utvecklats. Under de senaste decennierna har hållbarhet, klimathotet och utarmningen av jordens resurser utvecklats till några av de viktigaste punkterna på världsledarnas agenda, och dessa frågor är idag mer aktuella än någonsin. Med en världsbefolkning som förutspås ha ökat från 7,5 till 9 miljarder fram till år 2050, en växande medelklass, och ökad resursanvändning krävs det drastiska förändringar för att vända denna trend och skapa en långsiktigt hållbar värld. Det krävs ett nytt tankesätt, där dagens linjära syn på resursflöden ersätts av ett cirkulärt perspektiv där alla resurser utnyttjas till sin fulla potential. En metod för att främja övergången från den linjära till den cirkulära ekonomin är industriell symbios. Detta är ett koncept som innebär att olika företag och organisationer gemensamt utnyttjar energi, nyttigheter, material eller service, för att på ett innovativt sätt skapa mervärden samt minska kostnader och miljöpåverkan. Detta kan exempelvis handla om att i fiskrens och spillvärme se potentialen till att starta en laxodling, att gemensamt använda lager och fordon, eller att utvinna nödvändiga näringsämnen för jordbruk ur grannens avfallsvatten. Det alla synergier har gemensamt är dock att de alla bygger på att det finns någon form av resurs som i dagsläget inte utnyttjas till fullo. Den stora utmaningen ligger i att det är många olika intressenter inblandade i form av allt från enskilda företag till statliga myndigheter. Alla parter har därför olika krav och preferenser kring vilka resultat som är relevanta just för dem. Kommunpolitiker vill exempelvis gärna kunna förklara för invånarna hur hens satsningar på industriell symbios har skapat många nya jobb, medan en företags-VD å andra sidan endast vill veta hur snabbt de skulle betala av sig. En modell för mätning och kommunikation bör därför främst vara: • Kommunicerbar: För att utveckla industriell symbios är det viktigaste att övertyga och motivera de individer som i grunden utgör dessa nätverk. Förutsättningar, potential och resultat måste därför kunna kommuniceras på ett sätt som alla kan förstå och ställa sig bakom, oavsett bakgrund och mål. • Flexibel: Framgångsrik industriell symbios skapas när det baseras på lokala förutsättningar och möjligheter. Ett mätsystem måste därför vara flexibelt nog för att kunna hantera alla former av synergier, oavsett om det handlar om lastbilar, personal eller avfallsvatten. De indikatorer som används i ett sådant system bör därför vara: • Enkla: De måste vara enkla att förstå, visualisera och kommunicera • Procentuella: Förhållanden är lättare att förstå än absoluta tal. Om man istället för att säga att ett företag endast utnyttjar 2000 liter av sitt avfallsvatten kan säga att de endast utnyttjar 5 % är det lättare att förstå den förbättringspotential som finns. • Översättningsbara: Det är svårt att veta hur mycket 130 000 ton koldioxid motsvarar, men om man istället säger att det motsvarar utsläppen från alla bilar i Helsingborg och Ängelholm under 9 månader så ser folk lättare vinningen i denna besparing. Utifrån dessa riktlinjer har en modell utvecklats. Den bygger i grunden på att alla former av resurser antingen redan utnyttjas, har potential för att utnyttjas, eller är omöjliga att göra något med i dagsläget. För de utnyttjade resurserna skiljer man även på hur de används, där det oftast är bättre att t.ex. återanvända än att bränna en produkt. Denna modell kan sedan användas som ett underlag för diskussioner och möjligheter inom olika företag och nätverk, som kommunikationsverktyg gentemot finansiärer och samhällsaktörer, eller för att kunna lära av andra nätverk och deras resursanvändning. Cirkulär ekonomi är här för att stanna, och oavsett om det sker genom industriell symbios, delningsekonomin eller försäljning av produkter som en service så handlar det i slutändan om att enskilda individer måste välja att använda detta. Om de då gör det för egen ekonomisk vinning, för sina medmänniskor och lokalsamhället, eller för att rädda vår jord, spelar i slutändan ingen roll. Det viktigaste är att det sker innan det är för sent! En utförligare beskrivning av undersökningen och den föreslagna modellen kan läsas i examensarbetet ”Indikatorer för industriell symbios – Utformning av riktlinjer och en modell för mätning och kommunikation av industriell symbios i Sverige”