Kvinnors väg till fred och säkerhet : en feministisk kritisk diskursanalys av Sierra Leones nationella handlingsplan för implementeringen av resolution 1325 och 1820

Through the use of feminist critical discourse analysis this study examines Sierra Leone’s National Action Plan in its implementation of UN Security Council Resolutions 1325 and 1820. The aim is to investigate whether gendered discourses in resolution 1325 have been included in the national action plan and provide an assessment of the impact this has had on the perception of women and gender within the sector of peace and security. The analysis shows that the Sierra Leone’s National Action Plan consistently portrays women as passive victims in need of protection, as they are incapable of this themselves. While women are included in the objectives and strategies, they are excluded as primary stakeholders. Responsibility for the execution of the transformative process and implementation of the action plan falls on higher political and governmental institutions. It also fails to address the patriarchal destructive power structures that form the basis for the low representation of women in this institutional decisionmaking and the ever-prevalent sexual- and genderbased violence. The findings prove that Sierra Leone's national action plan adheres to a gendered discourse that reinforces and reproduces gender hierarchy, while marginalizing female actors and trapping them in a permanent state of victimhood. Thus, the action plan fails in achieving its goal to strengthen women’s position in peace building and security. Sierra Leone, a country still struggling with its past, is fated to fail in its work to improve women's rights if the transferal of such a discourse remains prevalent.Genom en feministisk kritisk diskursanalys granskar denna studie Sierra Leones nationella handlingsplan för implementeringen av FN:s säkerhetsråds resolutioner 1325 och 1820. Syftet är att undersöka huruvida könade diskurser inom resolution 1325 överförs till nationella handlingsplaner samt vilken påverkan detta har för föreställningar om kvinnor och könsroller inom sektorn för fred och säkerhet. Analysen visar att Sierra Leones nationella handlingsplan genomgående framställer kvinnor som passiva offer i behov av beskydd, inkapabla att skydda sig själva. Kvinnor inkluderas i handlingsplanens mål och strategier men exkluderas från rollen som primära intressenter. Ansvaret för verkställandet av den transformativa processen och realiseringen av handlingsplanernas målsättningar tillfaller istället högre politiska och statliga instanser. Den misslyckas även med att angripa de patriarkala och destruktiva maktstrukturer som kan tänkas ligga till grund för problem rörande höga siffror av sexuellt- och könsbaserat våld och låg representation av kvinnor i beslutsfattande samhällsorgan. Detta resultat bevisar att Sierra Leones nationella handlingsplan följer en könad diskurs som befäster och reproducerar en könshierarki som marginaliserar kvinnligt aktörskap och tillskriver kvinnor en roll som ständiga offer. Genom ett feministiskt perspektiv misslyckas handlingsplanen med sitt mål, att stärka kvinnors position inom fred och säkerhet. För ett land likt Sierra Leone, som fortfarande tampas med sviterna från ett elva år långt inbördeskrig, innebär överförandet av denna diskurs, från en global till en nationell kontext, att arbetet för att förbättra kvinnors rättigheter försvåras snarare än behjälps