Kunskap för framtiden? En analys av hur klimatförändringar beskrivs och förklaras i läroböcker

The Swedish school has a democratic mandate to prepare students for life in a society where many important decisions need to be made which require an ability to critically examine and evaluate different arguments. This applies particularly to climate change that will bring changes at all levels of society. Textbooks are important for the education provided in schools as they often define the topics and give structure to teaching. However climate change poses new demands on the school, because it is complex and spread across diverse subjects. The purpose of this paper was to study how climate change is explained and described in textbooks for the latter grades in the Swedish mandatory school in biology, chemistry, physics and geography. The study was conducted with a qualitative document analysis and the results are presented both in conceptual summaries of the arguments covered and in a qualitative review of the categories Cause, definition and responsibility, Consequences, Solutions and the theme of Certain or uncertain. The result shows that the ambition to explain climate change differs between authors and between the different subjects. Generally, climate change is described as an environmental issue and is included in an implicit way in the ambiguous concept of sustainable development, which complicates comprehension when it requires an ability to read between the lines to assimilate the message. Consequences of climate change are delivered in dramatic and menacing terms, whereas the readers – the students – primarily are assigned the role of consumer. There is a strong focus on emission reduction in the texts, while issues related to adaptation are rare and it´s not clear who is responsible for them. This intensifies the impression that available tools to help manage climate change and its consequences are few in the reader’s proximity.Smältande glaciärer, översvämmade miljonstäder, utrotningshotade isbjörnar, tickande metanbomber, hotande svält och massflykt – det är ingen ljus framtid som väntar oss i klimatkrisens spår. I alla fall om bilden som målas upp i grundskolans läroböcker stämmer. Och vad är då räddningen? Ska man tro böckerna är svaret att våra barn behöver utbildas till klimatsmarta konsumenter. Klimatförändringen är ett faktum. Vi vet att villkoren på jorden kommer att förändras. Men vilken kunskap och vilka verktyg ger den svenska skolan till de barn och ungdomar som växer upp? Skolan är traditionellt strukturerad i ämnen och kringgärdad av styrdokument med ett stort antal kursmål som ska uppnås. Klimatfrågan å andra sidan spänner över en mängd olika kunskapsområden. Denna undersökning av hur klimatfrågan beskrivs och förklaras i läroböcker för högstadiet, visar att ett gränsöverskridande ämne som klimatet är svår att passa in i skolans stuprörsindelning. Ambitionen att förklara klimatfrågan varerar kraftigt mellan läroböckernas författare. Uppgifterna skiljer sig mellan böckerna och är ibland tvetydiga. I böckerna förmedlas klimatförändringens konsekvenser dramatiskt, hotfullt och snart bortom all kontroll. Det finns ett starkt fokus på utsläppsminskningar i texterna, medan frågor om samhällsförändringar som anpassning är mycket sällsynta. I samhället är det länder, internationella organisationer som FN, ledare, forskare eller anonyma ”experter” som vet, agerar och har möjligheter att påverka – långt över huvudena på läsaren. Endast en, av studiens 16 böcker, pekar ut möjligheter för den enskilda människan, eleven, att agera inom det politiska systemet. Makten att påverka ligger långt från elevernas vardag och de klimatåtgärder som trots allt finns i deras närhet antyds indirekt då klimatförändringen ofta beskrivs som enbart en miljöfråga och bakas in i det diffusa begreppet ”hållbar utveckling”. De verktyg eleverna själva erbjuds är främst inriktade på konsumtion – de uppmanas äta mer grönsaker, köpa prylar på loppis, sänka värmen hemma när föräldrarna inte ser, men också att bo och flyga mindre vilket kan vara svåra saker att styra över för en tonåring. Ansvaret för alla utsläpp knyts nära läsarna, det är ”vi” som har förbränt all olja, stenkol och bensin. Men får läroböckerna läsarna att känna sig inkluderad i detta vi och därmed också ansvariga för och delaktiga i klimatfrågans lösning då klimatfrågan beskrivs så skrämmande negativt och de lösningsstrategier som pekas ut är otillräckliga och verkningslösa i ett globalt perspektiv och otydliga i läsarens närhet