Strävan efter en kvoterad föräldraförsäkring: i vems intresse?

I denna kandidatuppsats lyfter vi föräldraförsäkringen, samt de konsekvenser som möjligtvis kan uppstå som följd av en framtida kvotering av denna. Vidare diskuterar vi uttaget av föräldrapenningdagar och vilka faktorer som är med och påverkar uttaget. Utifrån tillgänglig statistik har vi skapat egna tabeller för att belysa de skillnader som finns i statistiken, men som inte illustreras på ett tillfredställande sätt. Den metod som legat till grund för denna uppsats, har varit dokumentanalys, men även intervjuer med småbarnsföräldrar har gjorts för att komplettera materialet med kvalitativ data. Föräldraförsäkringen är ett mångfacetterat område, därför undersöks detta på mikro-, meso-, och makro-nivå för att belysa de normer som konstituerar aktörers handlingar. Syftet med vår uppsats är att undersöka vems intresse som tillgodoses av en framtida kvotering av föräldraförsäkringen. Resultatet visar att det inte går att påvisa att någon aktör inom de tre nivåerna gynnas i någon större utsträckning av en framtida kvotering av föräldraförsäkringen. Däremot framkom det att familjer kan lida men av en kvotering, då ekonomi, planering och amning äventyras. I undersökningen kunde det även påvisas att uttaget är jämnt fördelat efter barnets andra år, vilket leder till att eventuella insatser bör koncentreras inom de två första åren. Dessutom visar resultaten på att amningen är avgörande för valet av uttaget av dagar under de första sex månaderna, vilket medför att kvinnor är hemma den första tiden för amning, och således bör detta beaktas