Skönlitterär genvägsläsning

Detta arbete syftar till att undersöka hur lärare och elever förhåller sig till de uppgifter och den bedömning som förekommer i samband med skönlitterär läsning i ämnet svenska på gymnasiet. Studien inriktade sig mer specifikt på en elevstrategi, som getts begreppet genvägsläsning, där elever inte själva läser föreskrivna verk utan istället läser sekundärkällor om verket. Som teoretiskt ramverk användes Judith Langers koncept om litterära föreställningsvärldar samt Anders Jönssons och Dylan Williams modeller rörande bedömning och validitet. Huvudstudien föranleddes av enkäter som undersökte lärares och elevers attityd till och förekomsten av genvägsläsning. Därefter genomfördes lärarintervjuer och elevgruppsamtal på två gymnasieskolor. Materialet från intervjuerna och samtalen kodades i kategorier och analyserades. Studien visar att utformningen av uppgifterna och bedömningen övervägande stimulerar yttre motivation och läsning för bedömning trots lärarnas intentioner om motsatsen. Eleverna rapporterar att de känner motivation vid läsningen av självvalda verk men generellt upplever tidsbrist i samband med läsningen och då inte engagerar sig med verket. Studien visar även att genvägsläsning skadar validiteten i lärares bedömning men är en vanligt förekommande strategi bland gymnasieelever vid läsning av skönlitteratur. I arbetets avslutande diskussion förs ett resonemang om hur bedömning, läskontroller och val påverkar motivation och förekomsten av genvägsläsning