Straffrätt och politik: En kvalitativ innehållsanalys av riksdagspartiernas straffrättspolitik

Denna studie undersöker hur väl riksdagspartiernas straffrättsliga politik överensstämmer med den kriminologisk forskningen rörande detta ämne, samt möjliga förklaringar till detta förhållande mellan politik och forskning. Det material som används utgörs av riksdagspartiernas partipolitik och valprogram inför riksdagsvalet 2018, och analyseras utifrån en kvalitativ innehållsanalys. I analysen tillämpas teorier av Henrik Tham, Robert Andersson och Roddy Nilsson, David Garland samt Nils Jareborg. Studien visar att riksdagspartiernas straffrättsliga politik kännetecknas av straffskärpningar och kriminaliseringar, som främst utgår ifrån straffteorierna vedergällning, individual- och allmänprevention, vilka har litet eller inget forskningsstöd. Studien visar även att avsaknaden av evidensbaserad forskning i riksdagspartiernas straffrättspolitik kan förklaras utifrån flera olika faktorer, däribland det allmänna rättsmedvetandets ökade inflytande, ett fokus på brottsoffret och dennes rätt till upprättelse vilket anses uppnås genom bestraffning av gärningsmannen, och förespråkandet av höga straff i syftet att visa handlingskraft mot brottslighete