Tydliga bedömningsanvisningar på gymnasiet? En studie om musiklärares roll som bedömare

I detta arbete undersöks hur musiklärare på gymnasiet ser på bedömningsuppdraget kopplat till de anvisningar som ges i läroplanen. Syftet är att ta reda på hur musiklärare upplever tydlighet i dessa anvisningar. Det syftar också till att jämföra tolkningar av kunskapskraven, samt öppna upp till diskussion om vad som är viktigt för att ha ett bedömningsarbete som håller en hög kvalitet. Metoden som använts är kvalitativa fokusgruppsdiskussioner för att komma deltagarna nära och få höra deras upplevelser på ett så naturligt sätt som möjligt. Resultaten visar på att olika lärare gör olika tolkningar av samma ord, att musiklärare upplever diskussioner sinsemellan som kvalitetshöjande för bedömning och att tydligheten i bedömningsanvisningarna inte nödvändigtvis upplevs som att den gör arbetet lättare. Slutsatsen är att musiklärare tolkar kunskapskraven olika, deras uppfattningar om vad som är tydligt är olika, och att bedömningsanvisningarna i Gy-11 är konstruerade ur en språksyn som ger en underliggande risk att lärarnas professionalitet trivialiseras.This study examines how music teachers in upper secondary school view the assessment assignment in aspect to the instructions given in the curriculum. The purpose is to find out how music teachers experience clarity in these instructions. It also aims to compare interpretations of knowledge requirements, and open up for discussion about what is important for high quality assessment work. The method used is qualitative focus group discussions to get close to the participants and to hear their experiences in as natural a way as possible. The results show that different teachers make different interpretations of the same words, that music teachers are experiencing discussions between themselves as quality enhancing for assessment and that the clarity of the assessment instructions is not necessarily perceived as making it easier for the teacher. The conclusion is that music teachers interpret the knowledge requirements differently, their perceptions of what is explicit is different, and that the assessment instructions in the curriculum are constructed from a point of view on language that gives an underlying risk for the teachers' professionalism to be trivialized