Skillnader mellan digitala och traditionella undersökningsmetoder i skolvägsutredningar

Det här examensarbetet har till avsikt att fördjupa och aktualisera kunskapen om vilka skolvägsutredningsmetoder som är bäst lämpade för att klarlägga en förbättrad trafikmiljö för barn. Arbetet består av två huvuddelar: den ena är en litteraturstudie som granskar tidigare kunskap inom området kring skolvägsutredningar och den andra delen består av skolvägsutredning via en digital respektive traditionell undersökning med pappersenkät. Undersökningen är riktad till barn i årskurserna 3 och 6 på Tunaskolan i Lund. Enkäterna innehåller frågor gällande färdmedelsval samt motivering av dessa och värdering av olika trafiksäkerhetsfaktorer såsom bilars hastighet och belysning. Slutligen får barnen skriva fritt kring hur en säker skolväg ska vara och se ut. Studien visar att det inte finns några statistiskt signifikanta skillnader mellan de två metodernas resultat. Däremot finns det stora skillnader i utförandet vad gäller hanteringen av enkäter och efterarbete. Digitala skolvägsutredningar kan underlätta främst genom besparing av tid eftersom det administrativa arbetet blir mindre omfattade i jämförelse med traditionella skolvägsutredningar. Vid en digital enkät är interna bortfallet mindre eftersom respondenten blir tvingad till att besvara obligatoriska frågor. En annan fördel med digitala enkäter är att miljöpåverkan är betydligt lägre jämfört med pappersenkäter som kräver både utskrift på papper och transporter. Däremot är digitala enkäter en relativt ny undersökningsmetod i detta sammanhang och kräver viss utveckling. Det finns funktioner som behöver förbättras i det digitala programmet, främst vad gäller kartverktyget. Resultatet visar också på att andelen barn som går och cyklar till och från skolan är högre hos eleverna i årskurs 3 och 6 på Tunaskolan än genomsnittet i Sverige. Drygt hälften av barnen anser att bra belysning är den viktigaste faktorn för en trygg och säker skolväg. Andra viktiga faktorer enligt barnen är att bilarna håller hastighetsbegränsningarna, att det finns övergångsställen/trafiksignaler vid korsningar och att det inte finns otrevliga människor längs med skolvägen.The aim of this master thesis is to study differences and similarities between two methods of investigation regarding children’s travel to school; a digital survey and a paper-based survey. This study subsequently collects information from children via these surveys regarding their travel habits, the reason for their modes of transport and how they perceive different factors in the transport environment. The study shows that there are no statistically significant differences between the results of the two methods, but there are large differences in the implementation and analysis. Digital surveys can mainly facilitate by saving time as there is less administrative work compared with paper-based surveys. Digital surveys have a lower internal drop-off since respondents must answer obligatory questions. Another advantage of digital surveys is that the environmental effects are lower in this context. On the other hand, digital surveys are a new survey method and require development. Specific results from the surveys show that the proportion of children in the study who walk or cycle to and from school is higher than the national average for Sweden. The analyzed data shows that the children highly value factors such as good lighting, that cars keep speed limits, pedestrian crossings, traffic lights at crossings and that there are no unpleasant people along the roads to school