Vårdgivaren, tillverkaren eller AI-produkten - vem bär ansvaret? - En rättsvetenskaplig undersökning om vem som bär civilrättsligt ansvar för en AI-produkts handlingar.

Summary Artificial intelligence (AI) is a new phenomenon that has had a penetration effect in recent years. The fact is that AI research has been going on for decades and is expected to be used in many areas, such as, healthcare. As the technical progress takes place in a groundbreaking way, the judiciary poses the questions as to how the general issues relating to civil liability can be applied to AI-products. The purpose of this thesis is to determine who can be held responsible for personal injuries that could occur when AI is used in the healthcare system. The issues are focused on whether a healthcare provider can become liable on the basis of general rules of law and patient injury law, but also whether a manufacturer holds a product liability over the AI-product. Within the EU there is a need to define who is responsible for the production, development and use of an AI-product. According to the EUs report, it appears that in today’s regulation there is a” legal gap”. Out of the proposed alternatives to fill the gap, the best considered alternative is to link responsibility to a human. In the end, the thesis explains that there is no need for a” legal gap”. If the programmer or a healthcare provider in question has not been responsible, the responsibility should lie with the owner. The owner should therefore be liable for non-supervision of the AI-product. The indemnity liability rule should be seen as a sufficient circumstance, irrespective of whether the damage arosefrom a decision by the AI-work or not.From a liability perspective, the development of an” electric person” should not be seen as necessary, given thattoday’s regulation covers damage caused by AI-product. What would complement and strengthen today’s regulation is to impose strict liability or a similar principal responsibility to the owner. The assessment of whether there`s a risk of injury by using AI-product should be possible in the same way as for any other product or technology.Sammanfattning Artificiell intelligens (AI) är ett nytt fenomen som fått ett stort genomslag under de senaste åren. Faktum är att AI-forskning pågått under decennier och förväntas ersätta många arbetsuppgifter inom bland annat vården. Eftersom utvecklingen sker i rasande takt, står rättsväsendet inför frågan hur de allmänna skadeståndsrättsliga reglerna ska kunna tillämpas på AI-produkter. Syftet med den här uppsatsen är att fastställa vem som kan hållas ansvarig för personskador som uppkommer när AI används inom hälso- och sjukvården. Frågeställningarna är inriktade både på huruvida en vårdgivare kan bli ansvarig utifrån allmänna skadeståndsrättsliga regler och patientskadelag, men även huruvida en tillverkare har ett produktansvar för AI- produkter. Inom EU finns ett behov av att konkretisera vem som bär ansvar för tillverkning, utveckling och användande av AI-produkter. Enligt en EU rapport, framkommer att det i dagens reglering finns en ”rättslig lucka”. Av de alternativ som lyfts fram för att fylla luckan, anses det starkaste förslaget vara att ett ansvar måste vara kopplat till en mänsklig aktör. I den här uppsatsen ifrågasätts dock om det måste finnas en ”rättslig lucka”. Om programmeraren eller en vårdgivare ifråga ej varit vållande, bör ansvaret ligga hos ägaren. Ägaren bör därmed bli ersättningsskyldig för bristande tillsyn över AI-produkten. Culparegeln bör anses vara tillräcklig, oberoende av om skadan uppkommit genom ett beslut från AI- produkten eller ej. Ur ett skadeståndsrättsligt perspektiv bör utvecklandet av en elektronisk person inte ses som nödvändigt, med tanke på att dagens reglering täcker skador orsakade av AI-produkter. Det som skulle komplettera och stärka dagens reglering är att ålägga rent strikt ansvar eller ett likande principalansvar för ägaren