Erkännande på Afrikas Horn - Realpolitik eller Folkrätt?

Denna uppsats undersöker folkrättsliga och realpolitiska förklaringar till varför Eritrea erhållit internationellt erkänd status och medlemskap i FN medan Somaliland helt saknar internationellt erkännande. Kongruensmetod används för att se om antaganden inom Realistisk teori om realpolitik och makt, samt folkrättsliga principer överensstämmer med utfallet i de båda fallen. Analysen utgår från realpolitik på tre olika analysnivåer samt fyra folkrättsliga faktorer för när erkänd status uppnås. Resultatet visar att folkrätten fungerar enligt ett mål om stabilitet, vilket kan observeras har en styrande effekt på internationell politik i fråga om självbestämmande. Resultatet visar också att detta mål av stabilitet överensstämmer med realistiska antaganden om att staters primära intresse är fortsatt existens och att maktdynamik är den bakomliggande faktorn till hur folkrätten används. Fallet Eritrea visar att deras folkrättsliga anspråk på självständighet inte uppfylldes förrän realpolitiken tillät, vilket antyder att Somalilands folkrättsliga anspråk på detsamma inte förverkligats på grund av att det saknats realpolitiska incitament, vilket denna text även bevisar