Barnets bästa - eller flickors och pojkars bästa? - Undersökning av könets påverkan vid beslut om tvångsvård enligt 3 § LVU på basis av förvaltningsrättens domar

Syftet med denna uppsats är att utifrån en rättsdogmatisk och en delvis rättssociologisk metod undersöka huruvida bedömningen av barnets bästa vid tvångsvård enligt 3 § LVU påverkas av barnets kön. Utifrån syftet följer frågeställningen: är det befogat att snarare tala om flickors och pojkars bästa, än det könsneutrala begreppet barnets bästa? LVU och möjligheten till tvångsvård av barn finns till för att skydda barn och unga vars rätt till en trygg uppväxt inte kan tillgodoses på något annat sätt. Vid ett beslut om tvångsvård ska vad som är bäst för barnet vara avgörande. 3 § LVU gör möjligt att vårda och skydda barn under 18 år och unga mellan 18 och 20 år från sitt eget beteende vilket kan leda till skada på deras hälsa och utveckling. Bestämmelsen innehåller tre olika rekvisit med riskfyllda beteenden: missbruk av beroendeframkallande medel, brottslig verksamhet och annat socialt nedbrytande beteende. Det sista rekvisitet omfattar beteenden som ligger utanför samhällets fundamentala normer, såsom vistelse i missbrukarmiljöer, prostitution och aggressivt uppträdande. LVU är könsneutral och i förarbetena saknas stöd för att det skulle föreligga en skillnad i bedömningen mellan flickor och pojkar med sociala problem. Utredningar från tidigt 2000-tal har visat att så inte är fallet i förvaltningsrätten. Kvinnliga och manliga normer tillämpas på flickor och pojkar med sociala problem. En flickas sexualitet och kropp har relevans vid bedömningen av om hennes beteende är socialt nedbrytande. För pojkar med missbruksproblematik är rätten mer tillåtande. Nytillkomna domar från förvaltningsrätten bekräftar att subjektiva normer om manliga och kvinnliga beteenden än idag tillämpas på flickor och pojkar med vårdbehov. Trots det är uppsatsens slutsats att det blir svårt att tala om flickors och pojkars bästa då varje situation är unik. Gällande rätt stadgar en individanpassad bedömning där det enskilda barnet är i centrum.The purpose of this thesis is to study whether the evaluation of the best interests of the child is affected by the child’s sex, on the occasion of compulsory care according to 3 § Care of Young Persons Act, LVU. The question that follows is: is it justified to use the best interests of boys and girls rather than the gender-neutral concept of the best interests of the child? LVU and the use of compulsory care of children exists to protect children and youths whose right to a safe upbringing can’t be satisfied in any other way. When a decision is to be made concerning compulsory care, the best interests of the child is of vital importance. 3 § LVU gives a possibility to care for and protect under aged children, and youths between 18 and 20 years from their own harmful behaviour. The regulation consists of three prerequisites concerning behaviour that manifests risks: substance abuse, criminal activity or some other socially destructive behaviour. The last prerequisites include behaviour that lies beyond the fundamental values of society, such as association with drug users, prostitution and aggressive behaviour. LVU is gender-neutral and the preparatory works do not support a difference in the evaluation of boys and girls with social problems. Studies published in the early 21st century have shown that this is not the case in the administrative courts. Female and male values are being applied to boys and girls with social problems. A girl’s body and sexuality is deemed relevant when evaluating whether her behaviour is socially destructive. The court is more permissive concerning boys with an addictive problem. Recent judgements from the administrative courts confirm that subjective values, to this day are being applied to boys and girls with a need for care. Despite this, the conclusion is that the concept of the best interests of boys and girls can’t be used since every situation is unique. Applicable law enacts an individualised evaluation with the child as the centre of attention