Surrogatmoderskap: Lagstiftaren som moralisk vägvisare - En utredning ur ett intresseperspektiv

I denna kandidatuppsats undersöks rättsläget i Sverige gällande surrogatmoderskap med det huvudsakliga syftet att granska hur surrogatarrangemangets centralt berörda intressen återspeglas i befintlig lagstiftning och SOU 2016:11. Surrogatmoderskap är en form av assisterad befruktning och innebär att en kvinna genomgår graviditet och förlossning med avsikten att sedan lämna ifrån sig barnet. I svensk lagstiftning föreskrivs inte ett uttryckligt förbud mot surrogatmoderskap men av bestämmelserna i GenL följer indirekt att assisterad befruktning i syfte att utföra ett surrogatarrangemang inte får genomföras inom svensk hälso- och sjukvård. Ett surrogatarrangemang berör olika intressen i samhället och de mest centrala intressenterna i sammanhanget är barnet, surrogatmodern och de tilltänka föräldrarna. I centrum för barnets intresse är principen om barnets bästa och rätten till vetskap om sitt genetiska ursprung. Från surrogatmoderns perspektiv är självbestämmanderätten, människovärdesprincipen och riskerna för exploatering av särskild betydelse. I de tilltänkta föräldrarnas intresse ligger möjligheten att med hjälp av en surrogatmoder kunna få ett genetiskt barn. Avsaknaden av en uttrycklig reglering skapar ett rättsligt vakuum som i sin tur innebär osäkerhet för alla berörda intressen. Uppsatsen visar på att lagstiftarens inställning till surrogatmoderskap och argument bakom dagens indirekta förbud har förändrats över tiden. Utifrån barnets perspektiv visar uppsatsen att principen om barnets bästa väger tyngre och ges mer utrymme i den rättsliga diskussionen om surrogatmoderskap idag än tidigare. För surrogatmoderns vidkommande dras dels slutsatsen att människovärdesprincipen inte längre anses utgöra ett hållbart argument mot surrogatmoderskap, dels att riskerna för exploatering prioriteras framför individens rätt till självbestämmande. Den sammanlagda slutsatsen är således att de tilltänkta föräldrarnas intressen får ge vika för surrogatmoderns och barnets intressen, som både enligt nuvarande lagstiftning och SOU 2016:11, anses vara mer skyddsvärda.This bachelor thesis examines the legal situation regarding surrogacy in Sweden, with the main purpose to review how the key interests of a surrogacy arrangement are reflected in current legislation and the public investigation SOU 2016:11. Surrogacy is a form of assisted fertilization and means that a woman goes through pregnancy and childbirth with the intention to hand over the child. Swedish law does not stipulate an express prohibition of surrogacy. However, it follows implicitly from the provisions of the law (2006:351) on genetic integrity etc., that assisted fertilization, in order to perform a surrogacy arrangement, may not be performed within Swedish health care. A surrogacy arrangement affects different interests in society and the most significant stakeholders are the child, the surrogate mother and the prospective parents. For the child, the central starting points are the principle of the best interest of the child and the right to knowledge of genetic origin. Of importance from the surrogate mother’s perspective, are mainly the principle of human dignity, self-determination and the risks of exploitation. From the prospective parents point of view, the primary interest lies in the possibility of having a genetic child using a surrogate mother. The absence of an explicit prohibition creates a legal vacuum, which in turn results in insecurities for all interests involved. According to this thesis, the legislature's attitude towards surrogacy and arguments behind today’s implicit prohibition has changed over time. From the child’s perspective, it is notable today that the principle of the best interest of the child weighs heavier and is given more attention in the legal discussion of surrogacy than before. The conclusion from the surrogate mother’s perspective is firstly, that the principle of human dignity no longer is considered a valid argument against surrogacy, and secondly, that the risks of exploitation is given priority over the individual’s right to self-determination. The overall conclusion, based on the current legislation and on SOU 2016:11, is that the interest of the prospective parents must give way to the interests of the child and of the surrogate mother