En uppsats om jurisdiktion - med anledning av Palestinas ratificering av Romstadgan

Denna uppsats ämnar att studera vad som krävs för att International Criminal Court (ICC) ska ha jurisdiktion att pröva gärningar begångna på Västbanken/Gaza. Dessa områden är specifik utvalda då de kan påstås vara en del av en palestinsk stats territorium och Palestina i januari 2015 deponerade sitt ratifikationsinstrument för att kunna omfattas av Romstadgan. Strax därefter inledde ICC:s åklagare en preliminär utredning som fortfarande pågår. Genom en 12.3-förklaring har Palestina gett ICC tidsmässig jurisdiktion fr.o.m. den 13 juni 2014. Eftersom ett flertal frågor som kan komma att aktualiseras aldrig har prövats förr i domstolens snart 15 år långa historia, har den juridiska litteraturen varit ett behjälpligt substitut när Romstadgans ordalydelse varit otillräcklig. Dessa spörsmål och gråzoner gör dock frågeställningen svårbesvarad – även om ett antal konstateranden kan göras: Åklagaren har i sin rapport över preliminära utredningar år 2015 behandlat gärningar, vilka återfinns som brott i Romstadgan. Tidsmässig jurisdiktion fr.o.m. den 13 juni 2014 är relativt okontroversiellt. Territoriell jurisdiktion är däremot för komplicerat och oprövat för säkra svar ska kunna ges. Framför allt är Västbanken, som i dagsläget har en form av uppdelad de facto-kontroll, ett område som uppställer ett antal frågetecken. Vidare verkar åklagaren övertygad om att Palestinas status som stat är en självklarhet, vilket domstolen kommer att behöva ta ställning till.The aim of this essay is to examine the prerequisites necessary for the International Criminal Court (ICC) to have jurisdiction over crimes committed on the West Bank/Gaza. These areas are specifically chosen considering claims about them constituting the territory of a Palestinian state, which, in January 2015, deposited its instrument of ratification for the Rome Statue. Subsequently, the prosecutor of the ICC launched a, still ongoing, preliminary investigation. Palestine has furthermore published a 12.3-declaration, authorizing the ICC to hear cases concerning potential crimes committed after the 13th of June 2014. Bearing in mind that several judicial questions, relevant for the case, have never been dealt with during the courts nearly 15 year old history, doctrine has come to play an important role in providing answers when the words of the Rome Statue have been insufficient. These question marks and grey areas undoubtedly obstructs a definite answer to the important questions of this essay. However, several conclusions can be drawn: The prosecutor has, in the report of ongoing preliminary investigations (2015), brought up acts that can be classified as crimes against the Rome Statue. Temporal jurisdiction for crimes committed after the 13th of June 2014 is relatively uncontroversial. Territorial jurisdiction is, on the contrary, too complex and insufficiently tested in case law of the ICC for categorical answers. Concerning the West Bank, where the de-facto control is currently divided between Palestine and Israel, the judicial grey areas are particularly substantial. Furthermore, the prosecutor seems convinced that Palestine’s status as a state will not raise difficulties. What the court believes is yet to be determined