Kvinnorna som inte tröstas

The purpose of this study was to explore women’s experience regarding perineal tear caused by vaginal delivery by means of a psychological framework to immerse the understanding of the injury. In addition to experiences concerning physical changes, pain and body images, individual and environmental understanding regarding perineal tears was studied. Semi- structured interviews were applied with twelve female participants. Thematic analysis were implemented to analyze the collected data, which allowed the authors to distinguish nine different themes. The conclusions indicated that perineal tear induced pain, distress and physical limitations. Reduced mobility and pelvic floor dysfunctions evoked shame. Perineal tears affected sexual function and body image. Empathic care was considered to have an impact on the participant’s understanding regarding the injury. Understanding of the perineal tear induced feelings of being safe during contact with healthcare facilities. Healthcare tended to normalize, which contributed to marginalization regarding the experience from the participants. An insufficient dialog and understanding within social environment constrained women’s ability to reduce suffering caused by perineal tears. This study highlights the relevance of psychological care and support to obtain understanding regarding perineal tear and the effects following the injury.Studiens syfte var att studera kvinnors upplevelser av bristningsskador utifrån en psykologisk ram för att skapa en fördjupad förståelse för deltagarnas erfarenheter. Upplevelser angående kroppsliga förändringar, smärta, kroppsbild och individernas egna samt omgivningens förståelse för skadan undersöktes. Semistrukturerade intervjuer utfördes med 12 deltagare. Datamaterialet analyserades genom tematisk analys och nio teman urskildes. Studiens centrala slutsatser var att smärta från bristningsskadan bidrog till stress, ångest och fysiska begränsningar. Rörelsehinder och toalettbesvär gav upphov till skam. Bristningsskador hade generellt en negativ inverkan på sexuell hälsa, vilket medförde stress och ångest. Skadorna inverkade på kroppsbild angående könsorganet och bidrog även till mer generella förändrade perceptioner av kroppen. Empatiskt bemötande från omgivningen hade betydande inverkan på kvinnornas förståelse för skadans innebörd och resulterade i upplevd trygghet. Sjukvården tenderade att normalisera bristningsskador, vilket bidrog till att kvinnornas upplevelser marginaliserades. Bristfällig dialog, begränsad emotionell kommunikation och bristande förståelse från omgivningen försvårade kvinnornas möjlighet att minska lidandet till följd av skadan. Studien belyser vikten av omsorg och psykologiskt stöd för att uppnå förståelse i samband med bristningsskadans uppkomst och tiden efter skadan