Från bok till cyberbok?

Ämnet för denna uppsats är högstadieelevers läs- och medievanor och hur deras minskade intresse för skönlitterär läsning kan belysas ur två perspektiv: hur barns literacyutveckling ligger till grund för deras medieanvändning och hur den avgör om de upplever ett medium som omedelbart eller hypermedierat. Syftet är att försöka ta reda på om det finns möjligheter att förena de digitala världar som barn ofta vistas i med skönlitterär läsning. Analysmaterialet utgörs dels av transkriberade intervjuer med fem högstadielärare och fyra skolbibliotekarier och dels av svaren på en enkätundersökning som 361 elever på fyra hög¬stadieskolor har besvarat. Detta material analyseras genom tidigare nämnda teoretiska perspektiv vars huvudsakliga språkrör i föreliggande undersökning är Gunilla Molloy, Margaret Mackey, Jay David Bolter och Richard Grusin. Resultaten tyder på att många barn tappar läsintresset när de kommer upp i högstadiet på grund av att andra intressen tar över och att de har svårt att hitta böcker som intresserar dem. En populär sysselsättning som av många anses vara skyldig till barns sjunkande läsning är dataspel. I denna undersökning framkommer däremot att spelande av dataspel korrelerar med ett högt läsintresse; barn som spelar läser mer än barn som inte spelar. Vidare framkommer i analysen att läs- och medievanor skiljer sig åt beroende på ålder, kön och socioekonomisk bakgrund. Slutligen diskuteras huruvida skönlitteratur kan fortsätta existera i tryckt, linjär form i ett alltmer digitaliserat samhälle. Det visar sig att de flesta barn som redan läser föredrar linjära, tryckta böcker, men undersökningen indikerar att digital, interaktiv läsning kan vara en framkomlig väg för att nå en stor del av både dem som aldrig läser och dem som läser