Fysioterapeuters arbete med levnadsvanor i primärvården i Skåne

Bakgrund: Icke smittsamma sjukdomar har under lång tid varit ett växande problem i världen. De främsta riskfaktorerna för att drabbas av icke smittsamma sjukdomar är rökning, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor. För att stödja hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete inom hälso- och sjukvården publicerade Socialstyrelsen 2011 nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. Riktlinjerna ger rekommendationer om metoder för att förebygga sjukdom genom att stödja människor att förändra sina levnadsvanor vid rökning, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor. Primärvården är en viktig aktör för hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete på grund av sin stora kontaktyta med befolkningen. Traditionellt sett har fysioterapi främst varit inriktad mot fysisk aktivitet och mindre mot rökning, alkohol och matvanor. Fysioterapeuter har potential att arbeta med levnadsvanor. Sedan 2012 driver professions- och fackförbundet Fysioterapeuterna ett levnadsvaneprojekt för att öka viljan och kompetensen att implementera riktlinjerna bland fysioterapeuter. Flera faktorer har identifierats kunna påverka hur arbetet med levnadsvanor ser ut i den kliniska verksamheten. Syfte: Syftet var att undersöka i vilken utsträckning fysioterapeuter i primärvården i Skåne arbetar med levnadsvanor, kartlägga stimulerande och hindrande faktorer samt att beskriva fysioterapeuternas bedömning av sin kunskapsnivå avseende levnadsvanor. Studiedesign Webbaserad kvantitativ tvärsnittsstudie. Material och metod: Undersökningsgruppen bestod av fysioterapeuter verksamma i primärvården i Skåne och medlemmar i Facebookgruppen “Sjg i PV Skåne , privat- o offentligt anställda, etablering, vårdavtal”. Deltagarna besvarade en webbaserad enkät som bestod av nio frågor och baserades på tidigare enkäter. Data sammanställdes med deskriptiv statistik. Resultat: Enkäten besvarades av 33 fysioterapeuter. Samtal om fysisk aktivitet förekom i hög utsträckning. Om rökning, alkohol och matvanor förekom samtal däremot med mindre än hälften av patienterna. Att arbetet är viktigt, eget intresse och möjligheten att utvecklas i yrkesrollen var de faktorer som flest ansåg stimulerade arbetet. De faktorer som i högst grad hindrade arbetet var en pressad arbetssituation, att verktyg för arbetet saknas och begränsade kunskaper. Kunskapen om fysisk aktivitet bedömdes vara god av fysioterapeuterna medan kunskapsnivån upplevdes lägre för övriga levnadsvanor. Konklusion: Fysioterapeuterna arbetade i varierande utsträckning med levnadsvanorna. Flera faktorer hade inverkan på arbetet. Det fanns ett behov av mer kunskap om rökning, alkohol och matvanor. För att utveckla arbetet finns ett behov av fortsatta åtgärder. Nyckelord Fysioterapi, hälsobeteende, hälsofrämjande arbete, preventiv hälsovår